Pink eller Beyoncé? Petter eller Linda Bengtzing? Ett gäng tonårstjejer diskuterar musik och musiksmak. Vissa artister är OK att lyssna på, andra håller man helst tyst om. Varför kan man inte säga att man lyssnar på dansbandsmusik? En snygg kvinnlig dj i en åtsittande t-shirt får en klapp i baken på väg upp i båset. Någon frågar om hennes kille lärt henne dj-a. Vad gör det med hennes musik? En manlig deltagare i talang-realityn Fame Factory blir rörd av sin musik och gråter en skvätt i TV. Det uppmärksammas stort i medierna och i olika tittarforum. Förändrar det bilden av honom? Vad händer när en kvinnlig deltagare gråter? Schlager, bögdisco, tjejpop -- vissa musikgenrer betraktas som feminina, lättviktiga, kommersiella. Motsatsen är gubbrocken -- maskulin och autentisk. Men var hamnar en artist som Robyn? Musikjournalister, skivbolagsmänniskor och artister diskuterar kvalitet och "kredd" -- vad är det som avgör var man hamnar i smakhierarkierna, och är positionerna ristade i sten? Musik påstås överskrida eller till och med upplösa alla gränser. Paradoxalt nog upprättas och upprätthålls samtidigt hierarkier och gränser i just musiken. I Rundgång undersöker fyra forskare inom genusvetenskap, socialantropologi och medievetenskap hur genus etableras på fyra populärmusikaliska arenor: genom konsumtion, i dj-kulturen, i en dokusåpa och i skivindustrin. Här finner författarna bland annat att kvinnlighet kopplas till respektabilitet, medan manlighet knyts till autenticitet. Musikgenrerna graderas efter olika status och förknippas ofta med polariserade grupptillhörigheter, som genus, etnicitet eller klass. Samtidigt flyttar sig gränserna ideligen, i en förnyelseprocess där förhärskande normer hela tiden konfronteras med utmanare och avvikare. Det är i dessa kollisioner som populärmusikens utveckling sker.
