Jag överger mig aldrig

Lykke kan inte sova. I stället svischar hon runt Uppsala nätterna igenom på sina inlines, försöker överleva timme för timme. Försöker överleva utan Charlie. Ibland besöker hon hans grav på Gamla kyrkogården, ibland drar hon bara runt planlöst, utan mening eller mål.

En ångestnatt möter hon Sami. Han står och gråter i en vattenpöl i Engelska parken och det är kärlek vid första ögonkastet. Kan han vara den hon väntat på, den som ska göra smärtan och saknaden uthärdlig? Men Sami har egna problem att fightas med, egna strider att utkämpa. Ska han våga gå emot familjens krav och göra det han själv önskar med sitt liv? Och är en trasslig kärlekshistoria det han behöver just nu?

Lykke och Sami dras till varandra, men för henne är det ständigt höga toppar och djupa dalar, allt eller inget, himmel eller helvete. Klarar han av att följa med på den resan?

Johanna Nilsson har flera gånger nominerats till Augustpriset och hon beskriver tonårens starka känslostormar som ingen annan. Hon väjer inte för något utan närmar sig svåra och tunga ämnen på ett mjukt men samtidigt kompromisslöst sätt och ingen läsare lämnas oberörd.