Droppar som faller fyller tomrum i tiden : själens längtan efter syftets liv

Dikterna har blivit min ständiga följeslagare sen jag insåg att det finns obearbetade känslor som bidrar till den verklighet jag lever i. När jag började skriva orden och reflektera över dem kom förståelsen för vad som hindrar mig från att leva fullt ut i den frihet vi alla har.

Jag önskar att du som läsare reflekterar över vårt bidrag till alla de historier som utspelar sig både i vår närhet och utanför den lilla bubbla vi lever i. Oavsett plats vi befinner oss på finns våra känslor med som ständiga följeslagare och vår resa tillbaka till oss själva ser olika ut beroende på vem du frågar.

Ta dig en stund och reflektera över ordens mening, vad de betyder för dig, kanske får de en ny innebörd för just dig i ögonblicket du läser dem. Det är som med all konst, det är betraktarens ögon som tolkar dess betydelse.

Eventuellt känner du igen dig i någon text du läser och skänker lite medkänsla för din egen historia. Maskrosor växer upp oavsett tidigare förhållande och utvecklas till lysande solar som förgyller i naturens trädgård. Naturens lagar skiljer sig inte mycket från homo sapiens men en skillnad är att vi kan göra medvetna val hur vi vill leva våra liv.

Njut, ta en stund i stillhet och andas dig igenom livets tuffa perioder. Låt barnets lekfulla fantasi inta ditt sinne och berika ditt liv.
Kram från Katarina Andersson