Att skärpa den pedagogiska blicken tar sin utgångspunkt i en central fråga i dagens förskola: hur kan kvalitet förstås, bedömas och utvecklas i en verksamhet där uppdraget är komplext och ofta motsägelsefullt? Rapporten bygger på en kartläggning i Stockholms stad och analyserar hur skolchefer, strateger, rektorer och förskollärare beskriver arbetet med att utveckla undervisningens kvalitet och följa barns förändrade kunnande. Särskild uppmärksamhet riktas mot verktyg och arbetssätt som används – och spänningar som uppstår mellan styrning, dokumentation och professionellt omdöme. Analysen visar att kvalitet i förskolan inte kan reduceras till enskilda indikatorer eller standardiserade modeller, utan formas i samspelet mellan strukturella förutsättningar, organisatoriska villkor och pedagogisk praktik. I detta sammanhang framträder professionellt omdöme, kollegial reflektion och relationella processer som avgörande. Rapporten bidrar med fördjupad kunskap om hur kvalitet görs i praktiken och pekar på behovet av styrformer och verktyg som i högre grad stödjer det pedagogiska kärnuppdraget. Den riktar sig till beslutsfattare, skolledare och verksamma i förskolan som vill utveckla ett hållbart kvalitetsarbete.

Att skärpa den pedagogiska blicken tar sin utgångspunkt i en central fråga i dagens förskola: hur kan kvalitet förstås, bedömas och utvecklas i en verksamhet där uppdraget är komplext och ofta motsägelsefullt? Rapporten bygger på en kartläggning i Stockholms stad och analyserar hur skolchefer, strateger, rektorer och förskollärare beskriver arbetet med att utveckla undervisningens kvalitet och följa barns förändrade kunnande. Särskild uppmärksamhet riktas mot verktyg och arbetssätt som används – och spänningar som uppstår mellan styrning, dokumentation och professionellt omdöme. Analysen visar att kvalitet i förskolan inte kan reduceras till enskilda indikatorer eller standardiserade modeller, utan formas i samspelet mellan strukturella förutsättningar, organisatoriska villkor och pedagogisk praktik. I detta sammanhang framträder professionellt omdöme, kollegial reflektion och relationella processer som avgörande. Rapporten bidrar med fördjupad kunskap om hur kvalitet görs i praktiken och pekar på behovet av styrformer och verktyg som i högre grad stödjer det pedagogiska kärnuppdraget. Den riktar sig till beslutsfattare, skolledare och verksamma i förskolan som vill utveckla ett hållbart kvalitetsarbete.

Att skärpa den pedagogiska blicken tar sin utgångspunkt i en central fråga i dagens förskola: hur kan kvalitet förstås, bedömas och utvecklas i en verksamhet där uppdraget är komplext och ofta motsägelsefullt? Rapporten bygger på en kartläggning i Stockholms stad och analyserar hur skolchefer, strateger, rektorer och förskollärare beskriver arbetet med att utveckla undervisningens kvalitet och följa barns förändrade kunnande. Särskild uppmärksamhet riktas mot verktyg och arbetssätt som används – och spänningar som uppstår mellan styrning, dokumentation och professionellt omdöme. Analysen visar att kvalitet i förskolan inte kan reduceras till enskilda indikatorer eller standardiserade modeller, utan formas i samspelet mellan strukturella förutsättningar, organisatoriska villkor och pedagogisk praktik. I detta sammanhang framträder professionellt omdöme, kollegial reflektion och relationella processer som avgörande. Rapporten bidrar med fördjupad kunskap om hur kvalitet görs i praktiken och pekar på behovet av styrformer och verktyg som i högre grad stödjer det pedagogiska kärnuppdraget. Den riktar sig till beslutsfattare, skolledare och verksamma i förskolan som vill utveckla ett hållbart kvalitetsarbete.