Astarte

I denna utökade utgåva av KARIN BOYE:s första roman Astarte har Boyekännaren JOHAN SVEDJEDAL skrivit förordet: Den förgylldafantasin. Här finns också brev som handlar om romanen - och dikter. Dessutom essän Dagdrömmeriet som livsåskådning där Karin Boye utvecklar sina tankar kring innehållet i boken. Astarte blev en av romanerna i den svenska modernismen. Den rör sig snabbt i olika miljöer, en hög berättarpuls och har siktet inställt mot falsk avgudadyrkan och ytlighet.

Romanen tar oss från reklamexperternas beslut till damekiperingen på Strandvägen, från veckotidningens redaktion till drömmen i biosalongen, från småstadens gator till storstadens folkvimmel. Karin Boye berättar om klädernas ursprung i tweedens hemland Skottland, och barnarbetets sidenfabrik i Kina: Puh-li heter hon och sköljer kokongen. Hon är en av de hundrafemtio småflickorna i sidenfabriken, som alla sköljer kokonger. Det är barnöga. Vattnet, där bindeämnet ska lösas upp och silkestrådarna bli fria, är skållande hett, och förutom det att barn är billigare, så uthärdar också deras fingrar mer än vuxnas.

När Karin Boye skrev sin första roman hade den titeln Skyltdockan. Som utgiven bok 1931 hette den Astarte, efter den antika världens stora kvinnliga gudom. Den utvalda skyltdockan målades i guld och kläddes i skyltfönstret i spets. Karin Boye skriver: Ljuv kvinnlighet är och förblir ändå den nyckel, som öppnar kärlekens slutna dörrar. Köp sex meter spetsar, sex meter kvinnlighet, och nyckeln är din, och lyckan!  

I JOHAN SVEDJEDAL:s förord, Den förgyllda fantasin, skriver han: "Mest känd har hon nog blivit för sin sista roman, den isande framtidsskildringen Kallocain. Där fanns en kritik mot totalitära samhällen som hängde samman med 1900-talets fasor och det kalla krigets världsbild. I samtidsromanen Astarte finns en annan slags samhällskritik, en som riktar sig mot konsumtionssamhället, medieindustrin och det vi numera kallar globalisering. Nittio år efter utgivningen är den fortfarande en mycket modern roman. Den har en rörlighet och skärpa som innebär en storvädring av romanens möjligheter."