Aktiebolagslagen : en kommentar - kapitel 11-16

Detta är en kommentar till aktiebolagslagen kapitel 11-16.
Den första svenska aktiebolagslagen tillkom år 1848. Denna följdes sedermera av nya aktiebolagslagar 1895 och 1910. Efter Kreugerkraschen på 1930-talet inleddes ett nytt lagstiftningsarbete som ledde fram till att det år 1944 antogs en ny aktiebolagslag. År 1975 antogs åter en ny aktiebolagslag. En lång rad ändringar genomfördes i 1975 års lagstiftning under dess giltighetstid. En samlad översyn genomfördes under nära femton år, vilket ledde fram till 2005 års aktiebolagslag (2005:551). Härtill kom förändringar i svenskt näringsliv liksom en ökad internationalisering, vilken bland annat kommer till uttryck i det svenska medlemskapet i Europeiska unionen.
Lagstiftningen bygger för närvarande på att det bara ska finnas en lagstiftning för alla aktiebolag. Detta är ett skäl till att lagen är mycket omfångsrik med 32 kapitel. Ytterligare märks att lagen gör en åtskillnad mellan privata och publika aktiebolag, vilket ibland ger privata aktiebolag minskade förpliktelser i skilda hänseenden.
Aktiebolagslagen är inte bara omfattande utan i vissa avseenden också en jämförelsevis komplex lagstiftning. Författarna prioriterar vad som uppfattats vara praktiskt relevanta problem, men även principiellt orienterade frågor tas upp. I dessa analyser beaktas genomgående svensk rättsvetenskaplig litteratur och övriga traditionella rättskällor som lagmotiv och rättspraxis. Även EU-rättsliga normer och avgöranden av EU-domstolen beaktas. Ambitionen har varit att presentera en djupgående rättsvetenskapligt orienterad behandling av förekommande frågeställningar.
Erik Nerep är professor i svensk och internationell handelsrätt vid Handelshögskolan i Stockholm. Per Samuelsson är verksam vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet och där innehavare av Skandinaviska Enskilda Bankens professur vid juridisk fakultet. Johan Adestam är jur.dr och lektor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.