Pappa eller pastor av
Thomas Wijk & Andreas Wijk

Förhandsläsarna har tyckt till! Betyg: 4/5

För några veckor sedan utsågs medlemmar i Akademibokhandelns Vänner till förhandsläsare av boken Pappa eller pastor av Thomas Wijk & Andreas Wijk. Förhandsläsarna har sedan dess läst boken, skrivit recensioner och delat ut ett betyg på en skala mellan 1 och 5.

Irene 4/5

Språket i boken fångar mig. Thomas Wijk har ett språk som forsar fram, vackert och mångfacetterat. Här märks pastorn som har talat och predikat mycket och som har retoriken med sig. Sonen Andreas har även han ett rikt språk men hans inlägg är annorlunda, ofta staccato-artade, dock varsamma, poetiska. Ibland blir det ren poesi, även strofindelad.

Jag läste boken under en och samma kväll, men den är inte helt lättläst. Även om kärleken mellan föräldrar och barn samt tryggheten i familj och kyrka genomlyser hela boken är det mycket som gör ont att läsa. ”Det liksom skaver inuti”, som Andreas uttrycker det. Den mångåriga vånda, sorg och skam som både Andreas och hans föräldrar genomlider är svår att läsa om och den trångsynthet de möter är upprörande. Homosexualitet är synd, en perversitet i den miljö där pappa Thomas vuxit upp och som pastor måste han dela den uppfattningen.

En slags peripeti i boken är när Thomas pastorskollega, nyss omkommen i Estonia-katastrofen, visar sig i en dröm och säger: ”Glöm inte din familj!”. Här börjar Thomas väg att bli pappa och pastor och boken slutar med orden ”jag kommer alltid att vara pappa”.

Johanna 4/5

Det här är en bok för dig som oavsett var du själv står i trosfrågor har ett öppet sinne och en nyfikenhet på vad som ligger bakom människors ställningstagande och ageranden.

På ett innerligt, personligt och självrannsakande vis lyfts i boken sidor av religiositet som är fula och svårbegripliga, och som kan bli svåra att hantera även för den som är mycket starkt troende. Religiositeten kläs av, och det framhålls vad det sanna, kärleksfulla trosbudskapet faktiskt handlar om.

Boken skildrar hur svårt det kan vara att vara människa, och hur starkt och drabbande det är när något man bygger hela sin verklighet kring faller. Vi blir också påminda om ordets makt över den moderna människan och att vi bör inta ett kritiskt förhållningssätt till formuleringar i de religiösa texterna. Ordet har bevisligen makten att förblinda och förgöra även grundade och stabila människor.

Bodil 4/5

Att läsa Pappa eller pastor av Thomas och Andreas Wijk var som att öppna en dörr och gå in i en, för mig, främmande värld. En värld som säger sig välkomna alla, men inte menar det.

Att få följa Andreas väg från att upptäcka sin homosexualitet, som är bland det mest förbjudna av det förbjudna, till acceptans var gripande skildrat. Lika gripande var det att läsa om hans pappas väg från förnekelse till acceptans och respekt.

Både Thomas och Andreas är uppvuxna i frikyrkorörelsen och har skrivit boken tillsammans. Deras gemensamma berättelse kommer nära läsaren. Den är skriven med ett driv och en vilja att berätta en sann historia, från förnekelse till försoning, som berör och väcker många känslor. Även om jag har svårt att förstå en värld där man behöver fundera på vem man är – pappa eller pastor – så är den väl värd att läsa. Den ställer nyttiga och kanske obekväma frågor som gäller oss alla, vem är jag och vad står jag för när det verkligen gäller, bortom omgivningens förväntningar på vad jag ska tycka och vem jag ska vara.

Lena 4/5

Temat för den självbiografiska boken”Pappa eller pastor” är homosexualitet och den synd det innebär som aktiv i Pingstkyrkan. Thomas är pappa och pastor, Andreas är sonen som kämpar i stark motvind med sin sexuella tillhörighet. Thomas och hans fru lutar sig mot Gud och Pingstkyrkans tolkning av texterna i Bibeln. De använder bönen som redskap med övertygelsen om att de kan ändra saker genom att be… min insikt växer kring det starka arv som en kristen gudstro kan innebära och den makt det har inom Pingstkyrkan.

Jag känner sorg och smärta över pappa Thomas synsätt när han under så många år försöker allt för att Andreas ska ”bli frisk” och följa normen för det ”normala”. Andreas är samtidigt älskad av sina föräldrar, vilket ger honom en kraft att till slut stå upp för och markera sitt jag mot såväl sina föräldrar som omvärlden. Boken är ärlig, känslofylld och stark. Att acceptansen inom Pingströrelsen är så begränsad och så fördomsfull en bra bit in på 20-talet visste jag inte. Boken tankeväckande och hänger kvar; Att kunna ompröva, att kunna spegla och att kunna ändra sin grundsyn och stå upp för och motivera en förändrad inställning till livet. Absolut läsvärd!