Ett hem om det är gott av Mikaela Willmer

Förhandsläsarna har tyckt till! Betyg: 4,33/5

För några veckor sedan utsågs medlemmar i Akademibokhandelns Vänner till förhandsläsare av boken Ett hem om det är gott av Mikaela Willmer. Förhandsläsarna har sedan dess läst boken, skrivit recensioner och delat ut ett betyg på en skala mellan 1 och 5.

Kikki 4/5

Inledningen kändes rörig och gav först intryck av en lättsam feelgood, men det visade sig snabbt att boken behandlar betydligt tyngre och mer komplexa ämnen. När det väl klarnade växte berättelsen och blev alltmer engagerande. Författaren lyckas på ett skickligt sätt skildra det svåra och obehagliga utan att det känns överdrivet, och mot slutet är det svårt att lägga ifrån sig boken. En oväntad men stark läsupplevelse

Göran 4/5

En ytlig fasad speglar sällan den sanna inre verkligheten som i sig kan vara nog så svår och ogripbar att förstå. Med fin känslighet och målande beskrivningar får läsaren följa huvudpersonen, författaren i boken, på en vemodig, jobbig och stark inre resa som utmynnar i såväl oväntade som väntade möten och trauman.
En bit in i boken börjar jag associera till Monica Törnells Vintersaga och textfrasen ”Det är då som det stora vemodet rullar in…”.
Boken berör mig och kan starkt rekommenderas.

Stephanie 5/5

Willmer skriver en relationsroman i jagform. Vi får följa berättaren Lias problematiska förhållanden till den yngre partnern som beslutat att hon vill ha barn, till storasystern som hon inte träffat på flera år, till modern som hon heller inte träffat på åratal, till moderns grannar i vars hus bonaden ”Ett hem om det är gott Är livets bästa lott ” återfinns. Grannarna var Lias trygga punkt under en trasslig uppväxt med en alkoholiserad pappa och en frånvarande moder. Lia återvänder från Stockholm till den lilla byn i mellersta Sverige för att hjälpa sin sjuka mamma. Bland personalen från hemtjänsten finns Tess, Lias barndomsvän och första stora kärlek. Det blir ett omtumlande möte. Vi får följa hur de olika relationerna utvecklas utifrån Lias perspektiv på en lättläst svenska med ett avskalat, nästan naket språk, inte så mycket analys utan ett berättande som flyter på.

Nyhet