Wilhelm Meisters läroår

Wilhelm Meister är son till en välbärgad köpman men känner sig främmande inför det borgerliga liv som väntar honom. I stället dras han mot teatern, övertygad om att konsten kan erbjuda både frihet och en sannare form av liv. När han lämnar den utstakade vägen börjar en lång resa genom kärlek, vänskap, misslyckanden och nya gemenskaper – en resa där varje möte tvingar honom att ompröva vem han är och vad han egentligen söker.

Kring Wilhelm samlar Goethe några av den europeiska litteraturens mest minnesvärda gestalter, inte minst den gåtfulla Mignon och hennes följeslagare, harpisten. Teatern blir både dröm och prövning, en plats där Wilhelm kan skapa sig själv men också konfronteras med sina illusioner. Gradvis förskjuts berättelsen från ungdomlig längtan till en djupare fråga: hur blir en människa fri utan att ställa sig utanför världen?

Wilhelm Meisters läroår, utgiven 1795–1796, är ett av den tyska litteraturens stora verk och den roman som framför andra kommit att förknippas med begreppet bildningsroman. Goethe förenar kärleksroman, konstnärsroman och filosofisk utvecklingshistoria i en berättelse om hur erfarenhet, arbete och relationer formar en människa. I översättning av Teresia Eurén.

JOHANN WOLFGANG VON GOETHE [1749–1832] var tysk författare, poet, dramatiker och tänkare och en av den europeiska litteraturhistoriens mest inflytelserika gestalter. Med verk som Den unge Werthers lidanden, Faust och Wilhelm Meisters läroår kom han att prägla såväl romantiken som den moderna föreställningen om individens utveckling. Hans författarskap rör sig mellan lyrik, drama, roman, filosofi och naturvetenskap och har haft ett avgörande inflytande på den europeiska kulturen.