Vår fornnordiska gudasaga. I sammandrag

Kata Dalström föddes 1858 och döptes till Anna Maria Katarina. Det sistnämnda förnamnet blev i kortform hennes tilltalsnamn. Hon var dotter till bruksägaren Johan Oskar Carlberg och Maria Augusta Carlswärd och växte upp i en genuint borgerlig familj. Kata var en yrhätta och gjorde tidigt det hon ville. Hon hade en brokig bildningsgång med avbrutna internatskolestudier och privata guvernanter som ingångar till kunskapens värld. Hon läste mycket litteratur på egen hand. Kata Dalström gifte sig med den 21 år äldre ingenjören och järnvägsbyggaren Gustaf Dalström år 1878. Hon valde honom själv och sade nej till en vacker löjtnant för att få den hon ville ha. De fick sammanlagt sju barn. Mannens yrke gjorde att de flyttade runt en del i Sverige och levde ett brokigt liv med både framgång och mindre lyckade satsningar. När de första intensiva åren med barnafödande hade lagt sig ägnade sig den begåvande modern åt att skriva böcker. Den första kom redan 1887 och var en föregångare till denna skrift: Nordiska gudasagor berättade för barn och ungdom. Nu skulle Kata Dalström bli mest känd som framstående agitator och den livsbanan inleddes samma år som denna bok gavs ut första gången 1894. Kata blev medlem i Stockholms Allmänna Kvinnoklubb i december detta år och redan efter någon vecka blev hon ombedd att hålla ett föredrag om Kvinnans rösträtt. Hon hade redan under många år umgåtts med och haft en omfattande brevväxling med andra kvinnorättskämpar främst på den liberala sidan. Hon kom med tiden att bli en av arbetarrörelsens främsta agitatorer i början på förra seklet. Inte minst för hennes framstående talekonst. Kata Dalström var i många avseenden en föregångare och förtjänar att lyftas fram i ljuset. Hennes sätt att ifrågasätta dåtidens konventioner med auktoritära förhållanden mellan man och kvinna, om hur barn skulle uppfostras, vad som var bra undervisning mm och värd all beundran idag.