Välfärdsparadoxen

Det svenska välfärdssystemet ger mer lidande än folk i allmänhet tror. Boken ger förslag på hur vi kan förstå denna diskrepans och hur vi kan undvika de negativa effekterna av välfärdssystemet.

Bokens författare har tjugo års erfarenheter från det psykosociala arbetsfältet, men lika illa är det inom socialtjänst, sjukvård, domstolar, skolor, myndigheter etc. Oavsett hur välutbildade yrkesutövarna än är kommer många i deras målgrupper i kläm och oavsett omorganisationer blir det inte bättre. Det är ett eller flera systemfel!

T ex dör årligen ca 6.000 personer i Sverige av ångest och substansrelaterade syndrom, d v s missbruk och beroende, trots att vi sedan 1970-talet vet vad som behövs. Olika situationer kräver olika insatser, men det låtsas vi inte om!

Det är mode med vissa insatser i vissa tider. Insatserna är proklamerade av myndigheter utifrån viss forskning, men när de påbjuds och anammas generellt så blir det helt fel! Därtill är flertalet yrkesutövares kunskaper alltför generella och de som är kunniga nog att anpassa sina insatser till patientens behov blir näpsta av välfärdssystemet!