Klas Gustafson är en av landets främsta biografiförfattare. Han har tecknat livs­berättelserna om några av vår tids stora, folk­liga, kulturpersonligheter: Cornelis Vreeswijk, Beppe Wolgers, Tage Danielsson, Monica Zetterlund, Gösta Ekman, Per Oscarsson, Marie­Louise Ekman, Gunilla Bergström, Robert Robban Broberg, Vilgot Sjöman och Lena Nyman. Samtliga böcker har enhälligt hyl­lats av kritiker och läsare.

Efter ett tiotal biografier insåg Klas Gustafson att han jobbat och skrivit utan att tänka efter före. Nu försöker han ta reda på hur han egentligen gjorde. Av egenintresse och, som han själv uttryckt det, retro­aktiv botgöring , började han med granskande blick läsa andras biografier. I eftersökningar kring böcker om just biografiskrivande fann han inte mycket. Men en del akademisk litteratur, främst från Sverige, Eng­land och USA, dök upp.

Nu har han samlat sina tankar i boken "Vad jag inte visste om att skriva biografi". Några av frågorna han behandlar är: Hur har jag gjort och varför har jag gjort som jag har gjort? Hur har jag förhållit mig till genrens kon­ventioner? Vilka val har andra författare gjort? Vil­ket förhållande har författaren till sin huvudperson?

Boken är behagligt skriven: det är ingen handledning, inga påbud eller pekpinnar. Snarare en resonerande fram­ställning, allvarligt syftande, lättsamt hållen.

Klas Gustafson är en av landets främsta biografiförfattare. Han har tecknat livs­berättelserna om några av vår tids stora, folk­liga, kulturpersonligheter: Cornelis Vreeswijk, Beppe Wolgers, Tage Danielsson, Monica Zetterlund, Gösta Ekman, Per Oscarsson, Marie­Louise Ekman, Gunilla Bergström, Robert Robban Broberg, Vilgot Sjöman och Lena Nyman. Samtliga böcker har enhälligt hyl­lats av kritiker och läsare.

Efter ett tiotal biografier insåg Klas Gustafson att han jobbat och skrivit utan att tänka efter före. Nu försöker han ta reda på hur han egentligen gjorde. Av egenintresse och, som han själv uttryckt det, retro­aktiv botgöring , började han med granskande blick läsa andras biografier. I eftersökningar kring böcker om just biografiskrivande fann han inte mycket. Men en del akademisk litteratur, främst från Sverige, Eng­land och USA, dök upp.

Nu har han samlat sina tankar i boken "Vad jag inte visste om att skriva biografi". Några av frågorna han behandlar är: Hur har jag gjort och varför har jag gjort som jag har gjort? Hur har jag förhållit mig till genrens kon­ventioner? Vilka val har andra författare gjort? Vil­ket förhållande har författaren till sin huvudperson?

Boken är behagligt skriven: det är ingen handledning, inga påbud eller pekpinnar. Snarare en resonerande fram­ställning, allvarligt syftande, lättsamt hållen.

Klas Gustafson är en av landets främsta biografiförfattare. Han har tecknat livs­berättelserna om några av vår tids stora, folk­liga, kulturpersonligheter: Cornelis Vreeswijk, Beppe Wolgers, Tage Danielsson, Monica Zetterlund, Gösta Ekman, Per Oscarsson, Marie­Louise Ekman, Gunilla Bergström, Robert Robban Broberg, Vilgot Sjöman och Lena Nyman. Samtliga böcker har enhälligt hyl­lats av kritiker och läsare.

Efter ett tiotal biografier insåg Klas Gustafson att han jobbat och skrivit utan att tänka efter före. Nu försöker han ta reda på hur han egentligen gjorde. Av egenintresse och, som han själv uttryckt det, retro­aktiv botgöring , började han med granskande blick läsa andras biografier. I eftersökningar kring böcker om just biografiskrivande fann han inte mycket. Men en del akademisk litteratur, främst från Sverige, Eng­land och USA, dök upp.

Nu har han samlat sina tankar i boken "Vad jag inte visste om att skriva biografi". Några av frågorna han behandlar är: Hur har jag gjort och varför har jag gjort som jag har gjort? Hur har jag förhållit mig till genrens kon­ventioner? Vilka val har andra författare gjort? Vil­ket förhållande har författaren till sin huvudperson?

Boken är behagligt skriven: det är ingen handledning, inga påbud eller pekpinnar. Snarare en resonerande fram­ställning, allvarligt syftande, lättsamt hållen.