I sin essä teori med små bokstäver och den platsspecifika vändningen argumenterar den nordamerikanske litteraturvetaren och författaren Lytle Shaw för en teori som låter sig förändras och belysas av litteratur och konst, och inte endast omvänt. ”teori med små bokstäver” är teori inte som en oomtvistad förklaringsmaskin, utan som en del av ett samtal, en dialogisk teori som kan lära sig av, förvandla sig själv i relation till, föremålen för sina undersökningar. ”teori med små bokstäver” är teori som talar till, inte över, konsten, och så att konsten kan höras ”tala artikulerat till och som teori – ibland bjuda motstånd, erbjuda modifieringar och till och med ge upphov till tankemodeller helt utanför de existerande teoretiska begreppens korpus”. ”teori med mindre bokstäver” inbegriper hos Shaw också en ”platsspecifik” dimension, men som berör platsen inte bara på en empirisk, utan också på en diskursiv eller disciplinär skala. Här blir litteratur och konst på ett artikulerat vis mer än ett uttryck för eller en kommentar till en fysisk plats; den blir också ”en reflektion över de ramar för beskrivning eller tolkning som används för att framställa sådana platser”.

I sin essä teori med små bokstäver och den platsspecifika vändningen argumenterar den nordamerikanske litteraturvetaren och författaren Lytle Shaw för en teori som låter sig förändras och belysas av litteratur och konst, och inte endast omvänt. ”teori med små bokstäver” är teori inte som en oomtvistad förklaringsmaskin, utan som en del av ett samtal, en dialogisk teori som kan lära sig av, förvandla sig själv i relation till, föremålen för sina undersökningar. ”teori med små bokstäver” är teori som talar till, inte över, konsten, och så att konsten kan höras ”tala artikulerat till och som teori – ibland bjuda motstånd, erbjuda modifieringar och till och med ge upphov till tankemodeller helt utanför de existerande teoretiska begreppens korpus”. ”teori med mindre bokstäver” inbegriper hos Shaw också en ”platsspecifik” dimension, men som berör platsen inte bara på en empirisk, utan också på en diskursiv eller disciplinär skala. Här blir litteratur och konst på ett artikulerat vis mer än ett uttryck för eller en kommentar till en fysisk plats; den blir också ”en reflektion över de ramar för beskrivning eller tolkning som används för att framställa sådana platser”.

I sin essä teori med små bokstäver och den platsspecifika vändningen argumenterar den nordamerikanske litteraturvetaren och författaren Lytle Shaw för en teori som låter sig förändras och belysas av litteratur och konst, och inte endast omvänt. ”teori med små bokstäver” är teori inte som en oomtvistad förklaringsmaskin, utan som en del av ett samtal, en dialogisk teori som kan lära sig av, förvandla sig själv i relation till, föremålen för sina undersökningar. ”teori med små bokstäver” är teori som talar till, inte över, konsten, och så att konsten kan höras ”tala artikulerat till och som teori – ibland bjuda motstånd, erbjuda modifieringar och till och med ge upphov till tankemodeller helt utanför de existerande teoretiska begreppens korpus”. ”teori med mindre bokstäver” inbegriper hos Shaw också en ”platsspecifik” dimension, men som berör platsen inte bara på en empirisk, utan också på en diskursiv eller disciplinär skala. Här blir litteratur och konst på ett artikulerat vis mer än ett uttryck för eller en kommentar till en fysisk plats; den blir också ”en reflektion över de ramar för beskrivning eller tolkning som används för att framställa sådana platser”.