Svenska industrisnillen

Mellan näringsfrihetens införande 1864 och första världskrigets utbrott 1914 framträdde en rad industrisnillen som kom att forma svensk historia. Alfred Nobel revolutionerade sprängtekniken. Lars Magnus Ericsson konstruerade förnämliga telefonsystem. Gustaf Dalén skapade geniala ljusfyrar. Sven Wingquist uppfann ett världsledande kullager.

Hur kom det sig att dessa snillen – och många fler – under just den här perioden lyckades göra banbrytande insatser som lade grunden till framgångsrika industrier? Vilken roll spelade politiska reformer, internationell migration, framväxande folkrörelser – och på vilket sätt samverkade allt detta med uppfinnarnas egna livshistorier?

Med smittande intresse för ekonomisk historia presenterar författaren Anders Johnson ett trettiotal svenska industrisnillen och ger en bakgrund till det gynnsamma klimat som skapades under »entreprenörernas halvsekel«.