Denna bok analyserar katastrofer inte enbart som fysiska händelser utan som styrningsutmaningar som prövar institutioners förmåga att agera legitimt, samordnat och effektivt under osäkerhet och tidspress. Boken framhåller att katastrofers utfall formas mindre av förekomsten av tekniska planer än av kvaliteten i den styrning som omger beslutsfattande, resursmobilisering, ansvarstagande och lärande. Genom ett sammanhållet ramverk byggt kring begränsningar i auktoritet, legitimitet, samordning, kapacitet och lärande visar boken hur kriser utvecklas när dessa funktioner brister och hur de kan stärkas genom institutionell utformning. Med återkommande exempel från översvämningar, infektionsutbrott, masskadehändelser och återhämtningsprocesser utvecklar boken ett praktiskt perspektiv på styrning under katastrofer. Den behandlar eskaleringsbeslut, krisledning under osäkerhet, rättsliga mandat, etiskt känsliga åtgärder, tillit, samverkan mellan flera aktörer, minimiskydd för sårbara grupper samt hur erfarenheter efter insats kan omvandlas till finansierade reformer och varaktig beredskap. Bokens centrala argument är att effektiv katastrofhantering kräver mer än teknisk expertis, den kräver legitim, granskningsbar och operativt användbar styrning

Denna bok analyserar katastrofer inte enbart som fysiska händelser utan som styrningsutmaningar som prövar institutioners förmåga att agera legitimt, samordnat och effektivt under osäkerhet och tidspress. Boken framhåller att katastrofers utfall formas mindre av förekomsten av tekniska planer än av kvaliteten i den styrning som omger beslutsfattande, resursmobilisering, ansvarstagande och lärande. Genom ett sammanhållet ramverk byggt kring begränsningar i auktoritet, legitimitet, samordning, kapacitet och lärande visar boken hur kriser utvecklas när dessa funktioner brister och hur de kan stärkas genom institutionell utformning. Med återkommande exempel från översvämningar, infektionsutbrott, masskadehändelser och återhämtningsprocesser utvecklar boken ett praktiskt perspektiv på styrning under katastrofer. Den behandlar eskaleringsbeslut, krisledning under osäkerhet, rättsliga mandat, etiskt känsliga åtgärder, tillit, samverkan mellan flera aktörer, minimiskydd för sårbara grupper samt hur erfarenheter efter insats kan omvandlas till finansierade reformer och varaktig beredskap. Bokens centrala argument är att effektiv katastrofhantering kräver mer än teknisk expertis, den kräver legitim, granskningsbar och operativt användbar styrning

Denna bok analyserar katastrofer inte enbart som fysiska händelser utan som styrningsutmaningar som prövar institutioners förmåga att agera legitimt, samordnat och effektivt under osäkerhet och tidspress. Boken framhåller att katastrofers utfall formas mindre av förekomsten av tekniska planer än av kvaliteten i den styrning som omger beslutsfattande, resursmobilisering, ansvarstagande och lärande. Genom ett sammanhållet ramverk byggt kring begränsningar i auktoritet, legitimitet, samordning, kapacitet och lärande visar boken hur kriser utvecklas när dessa funktioner brister och hur de kan stärkas genom institutionell utformning. Med återkommande exempel från översvämningar, infektionsutbrott, masskadehändelser och återhämtningsprocesser utvecklar boken ett praktiskt perspektiv på styrning under katastrofer. Den behandlar eskaleringsbeslut, krisledning under osäkerhet, rättsliga mandat, etiskt känsliga åtgärder, tillit, samverkan mellan flera aktörer, minimiskydd för sårbara grupper samt hur erfarenheter efter insats kan omvandlas till finansierade reformer och varaktig beredskap. Bokens centrala argument är att effektiv katastrofhantering kräver mer än teknisk expertis, den kräver legitim, granskningsbar och operativt användbar styrning