Styrningen av skolan sker i ett spänningsfält mellan stat och kommun, och mellan politiker och de som arbetar i skolan. Staten bestämmer de övergripande målen för skolan, men det är de kommunala och fristående skolhuvudmännen som ansvarar för genomförandet av skolpolitiken. De statliga politiska målen är ibland svåra att tolka och genomföra i den lokala skolmiljön där lärare och rektorer ofta har professionella uppfattningar om vad som kännetecknar en god skola. Den skolpolitiska agendan förändras dessutom ständigt: utvecklingslära eller kreationism, integration eller mångkulturalism, myndighetsmål eller marknadsmål? Resultatet av styrningen ovanifrån blir därmed att lokala och varierande praktiker och rutiner utvecklas för att lärarna ska ha riktlinjer för sitt vardagliga arbete och för att de ska veta hur olika situationer bör hanteras.

Skolan som politisk organisation belyser dessa frågor genom historiska tillbakablickar och framåtblickande diskussioner. Boken ger exempel på värdekonflikter som kan uppstå i skolan och visar på olika strategier som används för att hantera dessa konflikter. Sammantaget är boken en bra introduktion till området för studenter inom utbildningsvetenskap, lärare och skolpersonal, politiker i stat och kommun och andra med intresse för skolfrågor.

I den tredje upplagan har beskrivningarna av skolpolitiken och skolans organisation och styrning uppdaterats. Den tredje upplagan innehåller också ett nyskrivet kapitel från ett forskningsprogram om framgångsrika skolor. Författarna är Klas Andersson, Ulf Blossing, Anders Fredriksson, Maria Jarl, Hanna Kjellgren, Sofia Persson, Jon Pierre, Ann Quennerstedt, Bo Rothstein och Fredrik Sjögren.

Maria Jarl är universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Jon Pierre är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Styrningen av skolan sker i ett spänningsfält mellan stat och kommun, och mellan politiker och de som arbetar i skolan. Staten bestämmer de övergripande målen för skolan, men det är de kommunala och fristående skolhuvudmännen som ansvarar för genomförandet av skolpolitiken. De statliga politiska målen är ibland svåra att tolka och genomföra i den lokala skolmiljön där lärare och rektorer ofta har professionella uppfattningar om vad som kännetecknar en god skola. Den skolpolitiska agendan förändras dessutom ständigt: utvecklingslära eller kreationism, integration eller mångkulturalism, myndighetsmål eller marknadsmål? Resultatet av styrningen ovanifrån blir därmed att lokala och varierande praktiker och rutiner utvecklas för att lärarna ska ha riktlinjer för sitt vardagliga arbete och för att de ska veta hur olika situationer bör hanteras.

Skolan som politisk organisation belyser dessa frågor genom historiska tillbakablickar och framåtblickande diskussioner. Boken ger exempel på värdekonflikter som kan uppstå i skolan och visar på olika strategier som används för att hantera dessa konflikter. Sammantaget är boken en bra introduktion till området för studenter inom utbildningsvetenskap, lärare och skolpersonal, politiker i stat och kommun och andra med intresse för skolfrågor.

I den tredje upplagan har beskrivningarna av skolpolitiken och skolans organisation och styrning uppdaterats. Den tredje upplagan innehåller också ett nyskrivet kapitel från ett forskningsprogram om framgångsrika skolor. Författarna är Klas Andersson, Ulf Blossing, Anders Fredriksson, Maria Jarl, Hanna Kjellgren, Sofia Persson, Jon Pierre, Ann Quennerstedt, Bo Rothstein och Fredrik Sjögren.

Maria Jarl är universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Jon Pierre är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Styrningen av skolan sker i ett spänningsfält mellan stat och kommun, och mellan politiker och de som arbetar i skolan. Staten bestämmer de övergripande målen för skolan, men det är de kommunala och fristående skolhuvudmännen som ansvarar för genomförandet av skolpolitiken. De statliga politiska målen är ibland svåra att tolka och genomföra i den lokala skolmiljön där lärare och rektorer ofta har professionella uppfattningar om vad som kännetecknar en god skola. Den skolpolitiska agendan förändras dessutom ständigt: utvecklingslära eller kreationism, integration eller mångkulturalism, myndighetsmål eller marknadsmål? Resultatet av styrningen ovanifrån blir därmed att lokala och varierande praktiker och rutiner utvecklas för att lärarna ska ha riktlinjer för sitt vardagliga arbete och för att de ska veta hur olika situationer bör hanteras.

Skolan som politisk organisation belyser dessa frågor genom historiska tillbakablickar och framåtblickande diskussioner. Boken ger exempel på värdekonflikter som kan uppstå i skolan och visar på olika strategier som används för att hantera dessa konflikter. Sammantaget är boken en bra introduktion till området för studenter inom utbildningsvetenskap, lärare och skolpersonal, politiker i stat och kommun och andra med intresse för skolfrågor.

I den tredje upplagan har beskrivningarna av skolpolitiken och skolans organisation och styrning uppdaterats. Den tredje upplagan innehåller också ett nyskrivet kapitel från ett forskningsprogram om framgångsrika skolor. Författarna är Klas Andersson, Ulf Blossing, Anders Fredriksson, Maria Jarl, Hanna Kjellgren, Sofia Persson, Jon Pierre, Ann Quennerstedt, Bo Rothstein och Fredrik Sjögren.

Maria Jarl är universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Jon Pierre är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.