Under första världskriget deklarerade sig Sverige officiellt som neuralt. Neutraliteten innebar, precis som under andra världskriget, att landet kom att hysa agenter och spioner från samtliga inblandade parter i kriget. Göteborg med sin gynnsamma position för sjöfarten blev en viktig plats för de olika ländernas handelsflottor, vilket bidrog till att Göteborg kom att bli en spioncentral för hela Norden. Information om handelstrafiken var av stort intresse.  För att hålla folkhushållningen igång riskerade tusentals sjömän sina liv när de mönstrade på de handelsfartyg som gick mellan Sverige och England. Största faran var minor och tyska torpeder. Av det skälet gick 280 svenska fartyg med 684 sjömän ombord till botten. Därtill kommer 434 svenska sjömän på de utländska fartyg som sänktes. Omkring en femtedel av dessa närmare 1200 sjömän kom från Göteborg, många av dem var unga. Även åren efter kriget sänktes ett flertal fartyg på grund av kvarvarande minor.  Bokens rika bildmaterial och författarens intervjuer gör att läsaren kommer nära de personer som på olika sätt var delaktiga i den dramatiska sjöfarten under kriget, såväl de som befann sig på fartygen som de anhöriga som satt med sin oro hemma i Göteborg. Hansson har lyckats levandegöra en bristfälligt belyst del av den svenska historien.

Sjöfolket – nu som då - hamnar bokstavligen mitt i världskonflikterna, på grund av sitt yrke. Lars Hansson har skrivit en lättläst och angelägen bok som synliggör människorna, både sjöfolket samt deras anhöriga under de båda världskrigen. Kombinationen av berättelser, fotografier och dokument gör att man kommer dramatiska öden in på livet. Han sätter även in det i ett sammanhang. Vi får förståelse för hur hamnarbetarna var beroende av sjöfarten för sin inkomst och hur utsvältningskriget mellan Storbritannien och Tyskland fick konsekvenser även för Sverige. Hur man vägde sjöfolkets säkerhet kontra folkförsörjningen. Skillnaden på hur Sverige hanterade spioner och oliktänkande gentemot de krigförande länderna. Även Sjömanskyrkornas sociala arbete bland sjöfolket och deras anhöriga är inkluderat. Det är en spännande bok som tydliggör både sjöfolkets utsatthet och mod.

Under första världskriget deklarerade sig Sverige officiellt som neuralt. Neutraliteten innebar, precis som under andra världskriget, att landet kom att hysa agenter och spioner från samtliga inblandade parter i kriget. Göteborg med sin gynnsamma position för sjöfarten blev en viktig plats för de olika ländernas handelsflottor, vilket bidrog till att Göteborg kom att bli en spioncentral för hela Norden. Information om handelstrafiken var av stort intresse.  För att hålla folkhushållningen igång riskerade tusentals sjömän sina liv när de mönstrade på de handelsfartyg som gick mellan Sverige och England. Största faran var minor och tyska torpeder. Av det skälet gick 280 svenska fartyg med 684 sjömän ombord till botten. Därtill kommer 434 svenska sjömän på de utländska fartyg som sänktes. Omkring en femtedel av dessa närmare 1200 sjömän kom från Göteborg, många av dem var unga. Även åren efter kriget sänktes ett flertal fartyg på grund av kvarvarande minor.  Bokens rika bildmaterial och författarens intervjuer gör att läsaren kommer nära de personer som på olika sätt var delaktiga i den dramatiska sjöfarten under kriget, såväl de som befann sig på fartygen som de anhöriga som satt med sin oro hemma i Göteborg. Hansson har lyckats levandegöra en bristfälligt belyst del av den svenska historien.

Sjöfolket – nu som då - hamnar bokstavligen mitt i världskonflikterna, på grund av sitt yrke. Lars Hansson har skrivit en lättläst och angelägen bok som synliggör människorna, både sjöfolket samt deras anhöriga under de båda världskrigen. Kombinationen av berättelser, fotografier och dokument gör att man kommer dramatiska öden in på livet. Han sätter även in det i ett sammanhang. Vi får förståelse för hur hamnarbetarna var beroende av sjöfarten för sin inkomst och hur utsvältningskriget mellan Storbritannien och Tyskland fick konsekvenser även för Sverige. Hur man vägde sjöfolkets säkerhet kontra folkförsörjningen. Skillnaden på hur Sverige hanterade spioner och oliktänkande gentemot de krigförande länderna. Även Sjömanskyrkornas sociala arbete bland sjöfolket och deras anhöriga är inkluderat. Det är en spännande bok som tydliggör både sjöfolkets utsatthet och mod.

Under första världskriget deklarerade sig Sverige officiellt som neuralt. Neutraliteten innebar, precis som under andra världskriget, att landet kom att hysa agenter och spioner från samtliga inblandade parter i kriget. Göteborg med sin gynnsamma position för sjöfarten blev en viktig plats för de olika ländernas handelsflottor, vilket bidrog till att Göteborg kom att bli en spioncentral för hela Norden. Information om handelstrafiken var av stort intresse.  För att hålla folkhushållningen igång riskerade tusentals sjömän sina liv när de mönstrade på de handelsfartyg som gick mellan Sverige och England. Största faran var minor och tyska torpeder. Av det skälet gick 280 svenska fartyg med 684 sjömän ombord till botten. Därtill kommer 434 svenska sjömän på de utländska fartyg som sänktes. Omkring en femtedel av dessa närmare 1200 sjömän kom från Göteborg, många av dem var unga. Även åren efter kriget sänktes ett flertal fartyg på grund av kvarvarande minor.  Bokens rika bildmaterial och författarens intervjuer gör att läsaren kommer nära de personer som på olika sätt var delaktiga i den dramatiska sjöfarten under kriget, såväl de som befann sig på fartygen som de anhöriga som satt med sin oro hemma i Göteborg. Hansson har lyckats levandegöra en bristfälligt belyst del av den svenska historien.

Sjöfolket – nu som då - hamnar bokstavligen mitt i världskonflikterna, på grund av sitt yrke. Lars Hansson har skrivit en lättläst och angelägen bok som synliggör människorna, både sjöfolket samt deras anhöriga under de båda världskrigen. Kombinationen av berättelser, fotografier och dokument gör att man kommer dramatiska öden in på livet. Han sätter även in det i ett sammanhang. Vi får förståelse för hur hamnarbetarna var beroende av sjöfarten för sin inkomst och hur utsvältningskriget mellan Storbritannien och Tyskland fick konsekvenser även för Sverige. Hur man vägde sjöfolkets säkerhet kontra folkförsörjningen. Skillnaden på hur Sverige hanterade spioner och oliktänkande gentemot de krigförande länderna. Även Sjömanskyrkornas sociala arbete bland sjöfolket och deras anhöriga är inkluderat. Det är en spännande bok som tydliggör både sjöfolkets utsatthet och mod.