År 2014 gick Leo Sörlin, Sofi Bornheim och Leif Holmstrand in på en bilskrot i Malmö med några få medhavda material och fler suddiga, halvuttalade visioner. På plats improviserades lekfullt och allvarligt scener dels framsprungna ur konstens performancehandlingar, dels ur den fotografiska berättelsens traditioner. Leo Sörlin dirigerade förloppet och dokumenterade det med kamera. Det hela blev gradvis rituellt och ceremoniellt snarare än nyktert sökande efter narrativ. Kanske ett halvår senare kom prosalyrik och verser till under en arbetsresa till Tokyo företagen av Leif Holmstrand. Orden tog sig i stort sett upp ur fotomaterialet på egen hand, för att senare strös över bildytorna och där skapa genklanger, korsvägar och sammanhang. Den visuella slutformuleringen skall tillskrivas Leo Sörlin och Sofi Bornheim. Och efter detta hopmonterande av dikt och foto kändes boken »Platsen där bilarna köar döda« alltmer oundviklig. Innan den kunde förverkligas behövde projektet dock presenteras någon annanstans, i en annan form. För att testa sin bärighet. Det skedde under happeningserien »Asami Kannon 2015« på Inter Arts Center i Malmö, som utställning, händelse, podcast, bildvisning, scenografi. Sen gick tiden, och nu är boken här.

År 2014 gick Leo Sörlin, Sofi Bornheim och Leif Holmstrand in på en bilskrot i Malmö med några få medhavda material och fler suddiga, halvuttalade visioner. På plats improviserades lekfullt och allvarligt scener dels framsprungna ur konstens performancehandlingar, dels ur den fotografiska berättelsens traditioner. Leo Sörlin dirigerade förloppet och dokumenterade det med kamera. Det hela blev gradvis rituellt och ceremoniellt snarare än nyktert sökande efter narrativ. Kanske ett halvår senare kom prosalyrik och verser till under en arbetsresa till Tokyo företagen av Leif Holmstrand. Orden tog sig i stort sett upp ur fotomaterialet på egen hand, för att senare strös över bildytorna och där skapa genklanger, korsvägar och sammanhang. Den visuella slutformuleringen skall tillskrivas Leo Sörlin och Sofi Bornheim. Och efter detta hopmonterande av dikt och foto kändes boken »Platsen där bilarna köar döda« alltmer oundviklig. Innan den kunde förverkligas behövde projektet dock presenteras någon annanstans, i en annan form. För att testa sin bärighet. Det skedde under happeningserien »Asami Kannon 2015« på Inter Arts Center i Malmö, som utställning, händelse, podcast, bildvisning, scenografi. Sen gick tiden, och nu är boken här.

År 2014 gick Leo Sörlin, Sofi Bornheim och Leif Holmstrand in på en bilskrot i Malmö med några få medhavda material och fler suddiga, halvuttalade visioner. På plats improviserades lekfullt och allvarligt scener dels framsprungna ur konstens performancehandlingar, dels ur den fotografiska berättelsens traditioner. Leo Sörlin dirigerade förloppet och dokumenterade det med kamera. Det hela blev gradvis rituellt och ceremoniellt snarare än nyktert sökande efter narrativ. Kanske ett halvår senare kom prosalyrik och verser till under en arbetsresa till Tokyo företagen av Leif Holmstrand. Orden tog sig i stort sett upp ur fotomaterialet på egen hand, för att senare strös över bildytorna och där skapa genklanger, korsvägar och sammanhang. Den visuella slutformuleringen skall tillskrivas Leo Sörlin och Sofi Bornheim. Och efter detta hopmonterande av dikt och foto kändes boken »Platsen där bilarna köar döda« alltmer oundviklig. Innan den kunde förverkligas behövde projektet dock presenteras någon annanstans, i en annan form. För att testa sin bärighet. Det skedde under happeningserien »Asami Kannon 2015« på Inter Arts Center i Malmö, som utställning, händelse, podcast, bildvisning, scenografi. Sen gick tiden, och nu är boken här.