På engelska förstår jag ungefär : om anglifieringen av svensk högre utbildning

Lärarna underpresterar, seminarierummen tystnar, studenterna lär sig mindre  

Andelen engelskspråkig undervisning och kurslitteratur ökar hela tiden på svenska universitet och högskolor. Men det finns mycket lite stöd för att det skulle gynna kvaliteten på utbildningen. Däremot finns det gott om forskning som indikerar motsatsen.

Hur kan det komma sig att lärare på svenska universitet kan föreläsa gång på gång utan att det ens diskuteras om personens engelska är bra nog, om personen själv tycker att hen gör ett bra jobb och vad som eventuellt går förlorat? Vad tycker lärarna själva om att undervisa och forska på engelska? Den frågan har Ola Håkansson och Peter Svensson ställt till ett femtiotal universitetsanställda i Sverige. Den samlade slutsatsen: Arbetet blir nästan bra, sällan jättebra. Aldrig excellent.  

Håkansson och Svensson har gått igenom befintlig forskning om språkval på svenska universitet. Med utgångspunkt från vad forskningen säger, svaren från de tillfrågade universitetslärarna och sina egna erfarenheter av anglifieringen belyser de engelskans ökande inflytande ur olika perspektiv: studentens, lärarens, utbildningens och bildningens. Fram träder en bild av en både oönskad och ointellektuell utveckling. Och priset för denna utveckling är högt.  

I universitetsvärlden hålls reflektion, evidens och kritiskt tänkande högt. Men det saknas en seriös debatt om språkval. Det vill Ola Håkansson och Peter Svensson ändra på.

Ola Håkansson är sedan mer än 25 år förläggare för akademisk litteratur inom företagsekonomi och metodområdet.

Peter Svensson är forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Han har över 20 års erfarenhet av att undervisa på engelska och på svenska.