Johan Asplunds Om undran inför samhället är en klassiker inom svensk samhällsvetenskap. Otaliga är de studenter och forskare som låtit sig utmanas, inspireras och vägledas av den vetenskapliga hållning Asplund presenterar. Asplunds undrande attityd inför livet och dess många skiftande uttrycksformer utmärks av ett sökande efter förståelse istället för förklaring; den innebär att närma sig verklighetens fenomen som vore de gåtor att dechiffrera och den syftar, inte minst, till att problematisera det som anses vara naturligt eller självklart. Asplund önskar helt sonika begripliggöra världen genom att vrida och vända på den så att andra aspekter av verkligheten framträder än dem som tas för givna i vardagen.

I denna bok återvänder en grupp forskare till Johan Asplunds bok och utforska det sociala fenomen som utgör sin för-givet-tagna verklighet: företagsekonomin. Det finns ett tungt vägande skäl varför det är viktigt att ställa sig undrande inför just företagsekonomin: Ämnet är en kraft i samhället. Sedan 1993 har över 150000 företagsekonomer examinerats från de svenska lärosätena, och årligen fylls arbetsmarknaden på med cirka 7500 nybakade företagsekonomer. Under läsåret 2018/19 var så många som var tionde examen från det svenska utbildningsväsendet en examen inom företagsekonomi. Detta säger något om de prioriteringar som görs i samhället men det säger också något om det hopp och de förväntningar som unga människor knyter till disciplinen.

I denna bok är ambitionen att synliggöra några av företagsekonomins många konsekvenser. Intresset riktas mot företagsekonomin som kunskapsdomän, som praktik och som ideologi. I boken utforskas Johan Asplunds idéer mot en företagsekonomisk fond. Vad har hans sätt att resonera kring människor och kunskapande att säga om företagsekonomin som samhällelig praktik? Företagsekonomins tankevärld och språk ställs till svars: Vilket slags aspektseende handlar företagsekonomi om? Och leder verkligen företagsekonomins tankefigurer till en sådan akut aspektblindhet som Asplund fruktar? Kort sagt, boken utgör en undran inför företagsekonomin.

Johan Asplunds Om undran inför samhället är en klassiker inom svensk samhällsvetenskap. Otaliga är de studenter och forskare som låtit sig utmanas, inspireras och vägledas av den vetenskapliga hållning Asplund presenterar. Asplunds undrande attityd inför livet och dess många skiftande uttrycksformer utmärks av ett sökande efter förståelse istället för förklaring; den innebär att närma sig verklighetens fenomen som vore de gåtor att dechiffrera och den syftar, inte minst, till att problematisera det som anses vara naturligt eller självklart. Asplund önskar helt sonika begripliggöra världen genom att vrida och vända på den så att andra aspekter av verkligheten framträder än dem som tas för givna i vardagen.

I denna bok återvänder en grupp forskare till Johan Asplunds bok och utforska det sociala fenomen som utgör sin för-givet-tagna verklighet: företagsekonomin. Det finns ett tungt vägande skäl varför det är viktigt att ställa sig undrande inför just företagsekonomin: Ämnet är en kraft i samhället. Sedan 1993 har över 150000 företagsekonomer examinerats från de svenska lärosätena, och årligen fylls arbetsmarknaden på med cirka 7500 nybakade företagsekonomer. Under läsåret 2018/19 var så många som var tionde examen från det svenska utbildningsväsendet en examen inom företagsekonomi. Detta säger något om de prioriteringar som görs i samhället men det säger också något om det hopp och de förväntningar som unga människor knyter till disciplinen.

I denna bok är ambitionen att synliggöra några av företagsekonomins många konsekvenser. Intresset riktas mot företagsekonomin som kunskapsdomän, som praktik och som ideologi. I boken utforskas Johan Asplunds idéer mot en företagsekonomisk fond. Vad har hans sätt att resonera kring människor och kunskapande att säga om företagsekonomin som samhällelig praktik? Företagsekonomins tankevärld och språk ställs till svars: Vilket slags aspektseende handlar företagsekonomi om? Och leder verkligen företagsekonomins tankefigurer till en sådan akut aspektblindhet som Asplund fruktar? Kort sagt, boken utgör en undran inför företagsekonomin.

Johan Asplunds Om undran inför samhället är en klassiker inom svensk samhällsvetenskap. Otaliga är de studenter och forskare som låtit sig utmanas, inspireras och vägledas av den vetenskapliga hållning Asplund presenterar. Asplunds undrande attityd inför livet och dess många skiftande uttrycksformer utmärks av ett sökande efter förståelse istället för förklaring; den innebär att närma sig verklighetens fenomen som vore de gåtor att dechiffrera och den syftar, inte minst, till att problematisera det som anses vara naturligt eller självklart. Asplund önskar helt sonika begripliggöra världen genom att vrida och vända på den så att andra aspekter av verkligheten framträder än dem som tas för givna i vardagen.

I denna bok återvänder en grupp forskare till Johan Asplunds bok och utforska det sociala fenomen som utgör sin för-givet-tagna verklighet: företagsekonomin. Det finns ett tungt vägande skäl varför det är viktigt att ställa sig undrande inför just företagsekonomin: Ämnet är en kraft i samhället. Sedan 1993 har över 150000 företagsekonomer examinerats från de svenska lärosätena, och årligen fylls arbetsmarknaden på med cirka 7500 nybakade företagsekonomer. Under läsåret 2018/19 var så många som var tionde examen från det svenska utbildningsväsendet en examen inom företagsekonomi. Detta säger något om de prioriteringar som görs i samhället men det säger också något om det hopp och de förväntningar som unga människor knyter till disciplinen.

I denna bok är ambitionen att synliggöra några av företagsekonomins många konsekvenser. Intresset riktas mot företagsekonomin som kunskapsdomän, som praktik och som ideologi. I boken utforskas Johan Asplunds idéer mot en företagsekonomisk fond. Vad har hans sätt att resonera kring människor och kunskapande att säga om företagsekonomin som samhällelig praktik? Företagsekonomins tankevärld och språk ställs till svars: Vilket slags aspektseende handlar företagsekonomi om? Och leder verkligen företagsekonomins tankefigurer till en sådan akut aspektblindhet som Asplund fruktar? Kort sagt, boken utgör en undran inför företagsekonomin.