Ett karakteristiskt kännetecken för många svenskars vardagsliv är upplevelsen av tidsbrist och stress. Det traditionella välfärdsbegreppet, som mest fokuserar på tillgången till materiella resurser, behöver därför utvidgas till att omfatta även tidsdimensionen som central faktor för människors möjligheter till ett gott liv. Förbättringen av den tidsmässiga välfärden hämmas av att den samtida synen på människors konkreta tidsanvändning och tidens värde i hög grad är kopplad till förvärvsarbete som absolut måttstock för alla övriga aktiviteter. Avhandlingens fokus ligger på att undersöka hur synen på tid och tidshanteringen i vardagslivet återspeglar och reproducerar en normativ moralisk hierarki av olika aktiviteter, t.ex. förvärvsarbete, obetalt arbete och fritid. Samtidigt prövas ett antal skilda förklaringsmodeller för dagens utbredda känsla av tidbrist. Kommodifieringsteorin, accelerationsteorin och tidsekologin används i varierande utsträckning i analysen av människors tidsanvändning och värdering av tid. Tillsammans ger dessa skilda infallsvinklar nya insikter om den rådande tidsordningen, exempelvis när det gäller betydelsen av temporala frirum. Avhandlingens resultat visar att många människor i dagens välbärgade men tidspressade svenska samhälle stressas av motsägelsefulla mål och principer, som var och en för sig lovar gott, men som sammantaget riskerar att leda till ett olyckligt slut.

Ett karakteristiskt kännetecken för många svenskars vardagsliv är upplevelsen av tidsbrist och stress. Det traditionella välfärdsbegreppet, som mest fokuserar på tillgången till materiella resurser, behöver därför utvidgas till att omfatta även tidsdimensionen som central faktor för människors möjligheter till ett gott liv. Förbättringen av den tidsmässiga välfärden hämmas av att den samtida synen på människors konkreta tidsanvändning och tidens värde i hög grad är kopplad till förvärvsarbete som absolut måttstock för alla övriga aktiviteter. Avhandlingens fokus ligger på att undersöka hur synen på tid och tidshanteringen i vardagslivet återspeglar och reproducerar en normativ moralisk hierarki av olika aktiviteter, t.ex. förvärvsarbete, obetalt arbete och fritid. Samtidigt prövas ett antal skilda förklaringsmodeller för dagens utbredda känsla av tidbrist. Kommodifieringsteorin, accelerationsteorin och tidsekologin används i varierande utsträckning i analysen av människors tidsanvändning och värdering av tid. Tillsammans ger dessa skilda infallsvinklar nya insikter om den rådande tidsordningen, exempelvis när det gäller betydelsen av temporala frirum. Avhandlingens resultat visar att många människor i dagens välbärgade men tidspressade svenska samhälle stressas av motsägelsefulla mål och principer, som var och en för sig lovar gott, men som sammantaget riskerar att leda till ett olyckligt slut.

Ett karakteristiskt kännetecken för många svenskars vardagsliv är upplevelsen av tidsbrist och stress. Det traditionella välfärdsbegreppet, som mest fokuserar på tillgången till materiella resurser, behöver därför utvidgas till att omfatta även tidsdimensionen som central faktor för människors möjligheter till ett gott liv. Förbättringen av den tidsmässiga välfärden hämmas av att den samtida synen på människors konkreta tidsanvändning och tidens värde i hög grad är kopplad till förvärvsarbete som absolut måttstock för alla övriga aktiviteter. Avhandlingens fokus ligger på att undersöka hur synen på tid och tidshanteringen i vardagslivet återspeglar och reproducerar en normativ moralisk hierarki av olika aktiviteter, t.ex. förvärvsarbete, obetalt arbete och fritid. Samtidigt prövas ett antal skilda förklaringsmodeller för dagens utbredda känsla av tidbrist. Kommodifieringsteorin, accelerationsteorin och tidsekologin används i varierande utsträckning i analysen av människors tidsanvändning och värdering av tid. Tillsammans ger dessa skilda infallsvinklar nya insikter om den rådande tidsordningen, exempelvis när det gäller betydelsen av temporala frirum. Avhandlingens resultat visar att många människor i dagens välbärgade men tidspressade svenska samhälle stressas av motsägelsefulla mål och principer, som var och en för sig lovar gott, men som sammantaget riskerar att leda till ett olyckligt slut.