1809 är ett ödesår i svensk historia. Sverige förlorade kriget mot Ryssland och fick avstå ”den östra rikshalvan”, Finland. Kungen avsattes och en ny ätt besteg tronen, familjen Bernadotte. Som en konsekvens av nederlaget och statskuppen fick vi en ny grundlag som skulle komma att bestå under lång tid och utgöra det statsrättsliga ramverket för Sveriges utveckling till en modern demokrati.

Leif Lewin anlägger i denna bok ett så kallat kontrafaktiskt perspektiv. Det kunde ha gått annorlunda, vad hade skett om inte det eller det hade hänt eller gjorts? Detta är en underhållande tankeövning, men också ett grepp som forskare använder för att resonera om orsakssamband. Genom att ställa kontrafaktiska frågor till den omfattande men splittrade historieskrivningen om 1809 försöker Lewin skapa en sammanhängande berättelse där olika aktörers val står i centrum. Enligt honom hade krigsnederlaget kunnat undvikas, Gustav IV hade kunnat undgå att bli avsatt och den nya grundlagen kunde ha blivit avskaffad efter bara ett år. Och vad hade då skett? Vad hade det blivit för ett Sverige?

Leif Lewin är skytteansk professor emeritus i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet. Han har skrivit en rad böcker, bland annat "Konsten att bilda regering när ingen har majoritet" (2020).

1809 är ett ödesår i svensk historia. Sverige förlorade kriget mot Ryssland och fick avstå ”den östra rikshalvan”, Finland. Kungen avsattes och en ny ätt besteg tronen, familjen Bernadotte. Som en konsekvens av nederlaget och statskuppen fick vi en ny grundlag som skulle komma att bestå under lång tid och utgöra det statsrättsliga ramverket för Sveriges utveckling till en modern demokrati.

Leif Lewin anlägger i denna bok ett så kallat kontrafaktiskt perspektiv. Det kunde ha gått annorlunda, vad hade skett om inte det eller det hade hänt eller gjorts? Detta är en underhållande tankeövning, men också ett grepp som forskare använder för att resonera om orsakssamband. Genom att ställa kontrafaktiska frågor till den omfattande men splittrade historieskrivningen om 1809 försöker Lewin skapa en sammanhängande berättelse där olika aktörers val står i centrum. Enligt honom hade krigsnederlaget kunnat undvikas, Gustav IV hade kunnat undgå att bli avsatt och den nya grundlagen kunde ha blivit avskaffad efter bara ett år. Och vad hade då skett? Vad hade det blivit för ett Sverige?

Leif Lewin är skytteansk professor emeritus i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet. Han har skrivit en rad böcker, bland annat "Konsten att bilda regering när ingen har majoritet" (2020).

1809 är ett ödesår i svensk historia. Sverige förlorade kriget mot Ryssland och fick avstå ”den östra rikshalvan”, Finland. Kungen avsattes och en ny ätt besteg tronen, familjen Bernadotte. Som en konsekvens av nederlaget och statskuppen fick vi en ny grundlag som skulle komma att bestå under lång tid och utgöra det statsrättsliga ramverket för Sveriges utveckling till en modern demokrati.

Leif Lewin anlägger i denna bok ett så kallat kontrafaktiskt perspektiv. Det kunde ha gått annorlunda, vad hade skett om inte det eller det hade hänt eller gjorts? Detta är en underhållande tankeövning, men också ett grepp som forskare använder för att resonera om orsakssamband. Genom att ställa kontrafaktiska frågor till den omfattande men splittrade historieskrivningen om 1809 försöker Lewin skapa en sammanhängande berättelse där olika aktörers val står i centrum. Enligt honom hade krigsnederlaget kunnat undvikas, Gustav IV hade kunnat undgå att bli avsatt och den nya grundlagen kunde ha blivit avskaffad efter bara ett år. Och vad hade då skett? Vad hade det blivit för ett Sverige?

Leif Lewin är skytteansk professor emeritus i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet. Han har skrivit en rad böcker, bland annat "Konsten att bilda regering när ingen har majoritet" (2020).