Ordet ”tillväxt” fungerar närmast som en besvärjelse i vårt samhälle – tillväxt betraktas ju som en ovillkorlig förutsättning för välfärd och samhällsutveckling. Decennier av forskarvarningar om global uppvärmning, ohållbar resursanvändning och degraderade ekosystem har visserligen lett till omfattande diskussioner om ”grön” eller ”hållbar” tillväxt, men ännu inte, i ett större politiskt och ekonomiskt sammanhang, till något egentligt ifråga­sättande av tillväxten som sådan.

Hur skulle ett samhälle som övergav tillväxten kunna utformas? Vad skulle ”nerväxt” innebära i praktiken och vilka långsiktiga politiska och ekonomiska konsekvenser kan den tänkas få? Vad krävs för att människor frivilligt ska minska sin konsumtion och sin energianvändning? Och går nerväxt att förena med liberal demokrati, med tanke på att kapitalismen, nationalstaten och den liberala demokratin utvecklades i ett tätt samspel?

Det är sådana frågor som miljöekonomen Giorgos Kallis försöker svara på i denna brett upplagda bok om en av vår tids verkliga ödesfrågor. Han diskuterar också den tillväxtkritik som har artikulerats av forskare och tänkare från Rachel Carson och Herman Daley till Nicholas Georgescu-Roegen och Serge Latouche. Problemens allvar till trots är Kallis perspektiv i grunden hoppfullt. ”Det finns ingenting ofrånkomligt eller permanent i historien eftersom samhällen alltid förändras och alltid kan förändra sina institutioner, värderingar och relationer.”

Giorgos Kallis har en doktorsexamen i miljöpolitik och har dessutom studerat kemi, miljöteknik och ekonomi. Sedan 2010 är han professor vid ICREA i Barcelona och forskar om miljörättvisa och tillväxtgränser.

Ordet ”tillväxt” fungerar närmast som en besvärjelse i vårt samhälle – tillväxt betraktas ju som en ovillkorlig förutsättning för välfärd och samhällsutveckling. Decennier av forskarvarningar om global uppvärmning, ohållbar resursanvändning och degraderade ekosystem har visserligen lett till omfattande diskussioner om ”grön” eller ”hållbar” tillväxt, men ännu inte, i ett större politiskt och ekonomiskt sammanhang, till något egentligt ifråga­sättande av tillväxten som sådan.

Hur skulle ett samhälle som övergav tillväxten kunna utformas? Vad skulle ”nerväxt” innebära i praktiken och vilka långsiktiga politiska och ekonomiska konsekvenser kan den tänkas få? Vad krävs för att människor frivilligt ska minska sin konsumtion och sin energianvändning? Och går nerväxt att förena med liberal demokrati, med tanke på att kapitalismen, nationalstaten och den liberala demokratin utvecklades i ett tätt samspel?

Det är sådana frågor som miljöekonomen Giorgos Kallis försöker svara på i denna brett upplagda bok om en av vår tids verkliga ödesfrågor. Han diskuterar också den tillväxtkritik som har artikulerats av forskare och tänkare från Rachel Carson och Herman Daley till Nicholas Georgescu-Roegen och Serge Latouche. Problemens allvar till trots är Kallis perspektiv i grunden hoppfullt. ”Det finns ingenting ofrånkomligt eller permanent i historien eftersom samhällen alltid förändras och alltid kan förändra sina institutioner, värderingar och relationer.”

Giorgos Kallis har en doktorsexamen i miljöpolitik och har dessutom studerat kemi, miljöteknik och ekonomi. Sedan 2010 är han professor vid ICREA i Barcelona och forskar om miljörättvisa och tillväxtgränser.

Ordet ”tillväxt” fungerar närmast som en besvärjelse i vårt samhälle – tillväxt betraktas ju som en ovillkorlig förutsättning för välfärd och samhällsutveckling. Decennier av forskarvarningar om global uppvärmning, ohållbar resursanvändning och degraderade ekosystem har visserligen lett till omfattande diskussioner om ”grön” eller ”hållbar” tillväxt, men ännu inte, i ett större politiskt och ekonomiskt sammanhang, till något egentligt ifråga­sättande av tillväxten som sådan.

Hur skulle ett samhälle som övergav tillväxten kunna utformas? Vad skulle ”nerväxt” innebära i praktiken och vilka långsiktiga politiska och ekonomiska konsekvenser kan den tänkas få? Vad krävs för att människor frivilligt ska minska sin konsumtion och sin energianvändning? Och går nerväxt att förena med liberal demokrati, med tanke på att kapitalismen, nationalstaten och den liberala demokratin utvecklades i ett tätt samspel?

Det är sådana frågor som miljöekonomen Giorgos Kallis försöker svara på i denna brett upplagda bok om en av vår tids verkliga ödesfrågor. Han diskuterar också den tillväxtkritik som har artikulerats av forskare och tänkare från Rachel Carson och Herman Daley till Nicholas Georgescu-Roegen och Serge Latouche. Problemens allvar till trots är Kallis perspektiv i grunden hoppfullt. ”Det finns ingenting ofrånkomligt eller permanent i historien eftersom samhällen alltid förändras och alltid kan förändra sina institutioner, värderingar och relationer.”

Giorgos Kallis har en doktorsexamen i miljöpolitik och har dessutom studerat kemi, miljöteknik och ekonomi. Sedan 2010 är han professor vid ICREA i Barcelona och forskar om miljörättvisa och tillväxtgränser.