Nästan perfekta brott

Med hjälp av den här boken kan man leka detektiv i timmar! Här väntar 14 knepiga, och ibland ganska så ruskiga, mordgåtor på att lösas av den uppmärksamme läsaren. Varje fall presenteras på två sidor. Läsaren ska försöka svara på de frågor som följer efter varje fall och på så sätt finna lösningen. Det behöver inte bara handla om vem som gjorde det, utan frågorna kan också gälla hur det gick till och varför. Till sin hjälp får man välja ett antal ledtrådar från en lista med sådant som kan tjäna som bevismaterial (det kan vara vittnesmål, brottsplatsundersökningar, läkarrapporter, obduktionsprotokoll, testamenten etc). Som god detektiv ska man inte behöva använda fler än tre ledtrådar för att finna lösningen, i några fall endast två ledtrådar. Men då gäller det att man är mycket uppmärksam och kan lägga ihop två och två! För inte nog med att fallen är svåra, författaren roar sig även med att lägga ut villospår. Om ledtrådarna inte räcker till, får man använda sig av den analys av bevismaterialen som redan är gjord på varje fall. Och skulle inte heller det räcka så finns ju förstås möjligheten att kika längst bak på lösningarna. Men då får man nog knappast kalla sig detektiv längre. Precis som föregångaren Kniviga deckargåtor, som publicerades i januari -98, passar boken utmärkt för högläsning. Då kan hela familjen eller en kamratgrupp tillsammans lösa de svåra fallen. Men eftersom det den här gången rör sig om mord, vänder den här boken sig till större barn och ungdomar.