Varför får vissa böcker oss att rysa? Går det att spegla ett vi som ett jag? Nabokovs ryggrad undersöker dessa och andra hemligheter i litteraturen. Vladimir Nabokov – född 1899 i Sankt Petersburg, död 1977 i Schweiz – uppmanade sina läsare att "se och smeka detaljer". Aris Fioretos tar honom på orden. I trettiotre närgångna studier synar han schackdrag, skäggstubb och sömnlöshet, spiraler, vanvett och sårbarhet, glitter, apkonster och frihet.

Nabokovs ryggrad är en vindlande essä om en av 1900-talets mest omtalade författare. Det är också den första svenska studien av Nabokov i helfigur, betraktad som han önskade se sig själv: "en moralist som sparkade på synden, örfilade dumheten, förlöjligade det vulgära och grymma – och tilldelade enväldig makt åt ömhet, talang och stolthet". Som översättare av 1900-klassiker som Lolita och Pnin skriver Fioretos med litteraturälskarens sinne för skenbara bagateller. Rikt illustrerad och fylld med överraskande iakttagelser firar Nabokovs ryggrad lika kvicktänkt som omdömesgillt en av seklets litterära giganter.

Varför får vissa böcker oss att rysa? Går det att spegla ett vi som ett jag? Nabokovs ryggrad undersöker dessa och andra hemligheter i litteraturen. Vladimir Nabokov – född 1899 i Sankt Petersburg, död 1977 i Schweiz – uppmanade sina läsare att "se och smeka detaljer". Aris Fioretos tar honom på orden. I trettiotre närgångna studier synar han schackdrag, skäggstubb och sömnlöshet, spiraler, vanvett och sårbarhet, glitter, apkonster och frihet.

Nabokovs ryggrad är en vindlande essä om en av 1900-talets mest omtalade författare. Det är också den första svenska studien av Nabokov i helfigur, betraktad som han önskade se sig själv: "en moralist som sparkade på synden, örfilade dumheten, förlöjligade det vulgära och grymma – och tilldelade enväldig makt åt ömhet, talang och stolthet". Som översättare av 1900-klassiker som Lolita och Pnin skriver Fioretos med litteraturälskarens sinne för skenbara bagateller. Rikt illustrerad och fylld med överraskande iakttagelser firar Nabokovs ryggrad lika kvicktänkt som omdömesgillt en av seklets litterära giganter.

Varför får vissa böcker oss att rysa? Går det att spegla ett vi som ett jag? Nabokovs ryggrad undersöker dessa och andra hemligheter i litteraturen. Vladimir Nabokov – född 1899 i Sankt Petersburg, död 1977 i Schweiz – uppmanade sina läsare att "se och smeka detaljer". Aris Fioretos tar honom på orden. I trettiotre närgångna studier synar han schackdrag, skäggstubb och sömnlöshet, spiraler, vanvett och sårbarhet, glitter, apkonster och frihet.

Nabokovs ryggrad är en vindlande essä om en av 1900-talets mest omtalade författare. Det är också den första svenska studien av Nabokov i helfigur, betraktad som han önskade se sig själv: "en moralist som sparkade på synden, örfilade dumheten, förlöjligade det vulgära och grymma – och tilldelade enväldig makt åt ömhet, talang och stolthet". Som översättare av 1900-klassiker som Lolita och Pnin skriver Fioretos med litteraturälskarens sinne för skenbara bagateller. Rikt illustrerad och fylld med överraskande iakttagelser firar Nabokovs ryggrad lika kvicktänkt som omdömesgillt en av seklets litterära giganter.