Morfar skrev inga memoarer

I denna biografiska roman berättar Gustav Fridolin om den person som stått honom närmast och vars namn han bär: hans morfar. Det är en varm och insiktsfull skildring av morfar Gustavs livsresa, från ett arbetarliv i Fattigsverige till ett liv som ekiperare i välfärdsstaten.Gustav är nio år när han får veta att hans föräldrar i själva verket är hans farföräldrar, och att hans nio syskon egentligen är hans fastrar och farbröder. Detta ögonblick kommer att prägla honom i resten av hans liv. Han blir aldrig kvitt känslan av att ha varit en olycka för sina föräldrar, och en extra börda för sin farmor som tagit honom till sig. Han är sjuklig och inte lika stark och händig som resten av familjen. I stället har han läshuvud och är musikalisk, och uppväxten hemma i byn i Göinge präglas av dåligt självförtroende och ett sökande.Så småningom tar han sig till fyrtiotalets Malmö. Staden sjuder av framtidstro. Här får han arbete i en klädbutik, precis som han en gång bestämt sig för, han trotsar klasstabun och gifter sig med en flicka från en fin familj, en omöjlighet bara något decennium tidigare, och han får en lägenhet via den kommunala bostadskön. Ett antal år senare för livet honom tillbaka till Göinge, där han kan förverkliga sin dröm om en egen herrekipering och ge sin dotter helt andra förutsättningar än de han själv hade.Men vägen är långt ifrån rak och okomplicerad. På ålderns höst, när Gustav tycker sig vara framme, ställs familjen inför en katastrof. Det är också då, när han står inför sin svåraste prövning, som han får chansen att göra det som hans farföräldrar en gång gjorde för honom: han får ta hand om sitt yngsta barnbarn. Den Gustav som nu har skrivit den här boken.