IT-rätten fortsätter att utvecklas i takt med att tekniken i allt större utsträckning påverkar olika verksamhetsområden. Internationell lagstiftning, i första hand från Europeiska Unionen, bidrar också till ett växande antal författningar inom området. Aktuella frågeställningar rör skydd av digitaliserad information, oönskad reklam per e-post, elektronisk upphandling, telekommunikation, säkerhet, och registrering av domännamn. Två andra centrala områden är personlig integritet och informationsfrihet. Materialsamlingen innehåller för IT-rätten relevanta EG-direktiv, svenska författningar och de vanligaste standardavtalen. Christine Kirchberger är universitetsadjunkt i rättsinformatik. Urvalet av material har skett i samråd med medarbetare vid Institutet för rättsinformatik, ett forsknings- och utbildningsinstitut knutet till Juridiska institutionen vid Stockholms universitet.

IT-rätten fortsätter att utvecklas i takt med att tekniken i allt större utsträckning påverkar olika verksamhetsområden. Internationell lagstiftning, i första hand från Europeiska Unionen, bidrar också till ett växande antal författningar inom området. Aktuella frågeställningar rör skydd av digitaliserad information, oönskad reklam per e-post, elektronisk upphandling, telekommunikation, säkerhet, och registrering av domännamn. Två andra centrala områden är personlig integritet och informationsfrihet. Materialsamlingen innehåller för IT-rätten relevanta EG-direktiv, svenska författningar och de vanligaste standardavtalen. Christine Kirchberger är universitetsadjunkt i rättsinformatik. Urvalet av material har skett i samråd med medarbetare vid Institutet för rättsinformatik, ett forsknings- och utbildningsinstitut knutet till Juridiska institutionen vid Stockholms universitet.

IT-rätten fortsätter att utvecklas i takt med att tekniken i allt större utsträckning påverkar olika verksamhetsområden. Internationell lagstiftning, i första hand från Europeiska Unionen, bidrar också till ett växande antal författningar inom området. Aktuella frågeställningar rör skydd av digitaliserad information, oönskad reklam per e-post, elektronisk upphandling, telekommunikation, säkerhet, och registrering av domännamn. Två andra centrala områden är personlig integritet och informationsfrihet. Materialsamlingen innehåller för IT-rätten relevanta EG-direktiv, svenska författningar och de vanligaste standardavtalen. Christine Kirchberger är universitetsadjunkt i rättsinformatik. Urvalet av material har skett i samråd med medarbetare vid Institutet för rättsinformatik, ett forsknings- och utbildningsinstitut knutet till Juridiska institutionen vid Stockholms universitet.