Företagshemligheter har kommit att bli allt viktigare för många verksamheter. Detta är en del av bakgrunden till att det numera finns ett EU-direktiv på området. För svensk del har direktivet om företagshemligheter genomförts i 2018 års lag om företagshemligheter. Lagen ersatte 1990 års lag om skydd för företagshemligheter. I denna lagkommentar kommenteras den svenska lagen, där inte minst lagens regler sätts i relation till såväl äldre svensk lagstiftning som EU-direktivet. EU-direktivet omfattar inte allt det som regleras i lagen om företagshemligheter, vilket gör att det behövt tydliggöras vad som utgör nationell rätt och vad som utgör unionsrätt. Kommentaren vänder sig till de som arbetar proaktivt med att skydda företagshemligheter i olika typer av verksamheter. Kommentaren vänder sig också till de som behöver hantera frågor när det kan misstänkas att angrepp skett på företagshemligheter, såsom till exempel anställda vid domstolar och de som agerar som ombud. Christina Wainikka är docent i civilrätt och arbetar numera som policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv. År 2000 disputerade hon på en avhandling om skyddet för företagshemligheter. Sedan dess har hon också läst en MBA med inriktning på att leda innovationsprocesser. Hon har sedan 1990-talet arbetat med immaterialrättsliga frågor, inte minst hur dessa frågor kan koppas till företags affärsstrategier. Christina är en internationellt anlitad föreläsare och har skrivit flera böcker.

Företagshemligheter har kommit att bli allt viktigare för många verksamheter. Detta är en del av bakgrunden till att det numera finns ett EU-direktiv på området. För svensk del har direktivet om företagshemligheter genomförts i 2018 års lag om företagshemligheter. Lagen ersatte 1990 års lag om skydd för företagshemligheter. I denna lagkommentar kommenteras den svenska lagen, där inte minst lagens regler sätts i relation till såväl äldre svensk lagstiftning som EU-direktivet. EU-direktivet omfattar inte allt det som regleras i lagen om företagshemligheter, vilket gör att det behövt tydliggöras vad som utgör nationell rätt och vad som utgör unionsrätt. Kommentaren vänder sig till de som arbetar proaktivt med att skydda företagshemligheter i olika typer av verksamheter. Kommentaren vänder sig också till de som behöver hantera frågor när det kan misstänkas att angrepp skett på företagshemligheter, såsom till exempel anställda vid domstolar och de som agerar som ombud. Christina Wainikka är docent i civilrätt och arbetar numera som policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv. År 2000 disputerade hon på en avhandling om skyddet för företagshemligheter. Sedan dess har hon också läst en MBA med inriktning på att leda innovationsprocesser. Hon har sedan 1990-talet arbetat med immaterialrättsliga frågor, inte minst hur dessa frågor kan koppas till företags affärsstrategier. Christina är en internationellt anlitad föreläsare och har skrivit flera böcker.

Företagshemligheter har kommit att bli allt viktigare för många verksamheter. Detta är en del av bakgrunden till att det numera finns ett EU-direktiv på området. För svensk del har direktivet om företagshemligheter genomförts i 2018 års lag om företagshemligheter. Lagen ersatte 1990 års lag om skydd för företagshemligheter. I denna lagkommentar kommenteras den svenska lagen, där inte minst lagens regler sätts i relation till såväl äldre svensk lagstiftning som EU-direktivet. EU-direktivet omfattar inte allt det som regleras i lagen om företagshemligheter, vilket gör att det behövt tydliggöras vad som utgör nationell rätt och vad som utgör unionsrätt. Kommentaren vänder sig till de som arbetar proaktivt med att skydda företagshemligheter i olika typer av verksamheter. Kommentaren vänder sig också till de som behöver hantera frågor när det kan misstänkas att angrepp skett på företagshemligheter, såsom till exempel anställda vid domstolar och de som agerar som ombud. Christina Wainikka är docent i civilrätt och arbetar numera som policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv. År 2000 disputerade hon på en avhandling om skyddet för företagshemligheter. Sedan dess har hon också läst en MBA med inriktning på att leda innovationsprocesser. Hon har sedan 1990-talet arbetat med immaterialrättsliga frågor, inte minst hur dessa frågor kan koppas till företags affärsstrategier. Christina är en internationellt anlitad föreläsare och har skrivit flera böcker.