”1968” är en legendomsusad tid. Samma förändringsvindar svepte i princip över samtliga nordiska länder. Men hur påverkade ”1968” en enskild universitetsdisciplin som filosofin? Sedan krigsslutet 1945 hade den så kallade analytiska filosofin etablerat sig som den klart dominerande inriktningen i de nordiska länderna. Med ”1968”, en period som tar sin början vid mitten av 60-talet och tonar ut under senare delen av 70-talet, svepte en våg av andra filosofiska inriktningar in över de nordiska länderna. Nymarxismen var en av dessa. Andra var fenomenologi och hermeneutik, kritisk teori och strukturalism. I boken tecknas konturerna av detta händelseförlopp. Hur gestaltade sig konfrontationen mellan gammalt och nytt vid de olika universitets­orterna i Danmark, Norge, Sverige och Finland? Vilket genomslag fick de nya influenserna? Hur ter sig filosofins ”1968” idag, femtio år senare?

Carl-Göran Heidegren är professor i sociologi vid Lunds universitet. Han har publicerat bland annat "Antropologi, samhällsteori och politik. Radikalkonservatism och kritisk teori", "Det moderna genombrottet i nordisk universitetsfilosofi 1860–1915" och "Positivismstrider".

”1968” är en legendomsusad tid. Samma förändringsvindar svepte i princip över samtliga nordiska länder. Men hur påverkade ”1968” en enskild universitetsdisciplin som filosofin? Sedan krigsslutet 1945 hade den så kallade analytiska filosofin etablerat sig som den klart dominerande inriktningen i de nordiska länderna. Med ”1968”, en period som tar sin början vid mitten av 60-talet och tonar ut under senare delen av 70-talet, svepte en våg av andra filosofiska inriktningar in över de nordiska länderna. Nymarxismen var en av dessa. Andra var fenomenologi och hermeneutik, kritisk teori och strukturalism. I boken tecknas konturerna av detta händelseförlopp. Hur gestaltade sig konfrontationen mellan gammalt och nytt vid de olika universitets­orterna i Danmark, Norge, Sverige och Finland? Vilket genomslag fick de nya influenserna? Hur ter sig filosofins ”1968” idag, femtio år senare?

Carl-Göran Heidegren är professor i sociologi vid Lunds universitet. Han har publicerat bland annat "Antropologi, samhällsteori och politik. Radikalkonservatism och kritisk teori", "Det moderna genombrottet i nordisk universitetsfilosofi 1860–1915" och "Positivismstrider".

”1968” är en legendomsusad tid. Samma förändringsvindar svepte i princip över samtliga nordiska länder. Men hur påverkade ”1968” en enskild universitetsdisciplin som filosofin? Sedan krigsslutet 1945 hade den så kallade analytiska filosofin etablerat sig som den klart dominerande inriktningen i de nordiska länderna. Med ”1968”, en period som tar sin början vid mitten av 60-talet och tonar ut under senare delen av 70-talet, svepte en våg av andra filosofiska inriktningar in över de nordiska länderna. Nymarxismen var en av dessa. Andra var fenomenologi och hermeneutik, kritisk teori och strukturalism. I boken tecknas konturerna av detta händelseförlopp. Hur gestaltade sig konfrontationen mellan gammalt och nytt vid de olika universitets­orterna i Danmark, Norge, Sverige och Finland? Vilket genomslag fick de nya influenserna? Hur ter sig filosofins ”1968” idag, femtio år senare?

Carl-Göran Heidegren är professor i sociologi vid Lunds universitet. Han har publicerat bland annat "Antropologi, samhällsteori och politik. Radikalkonservatism och kritisk teori", "Det moderna genombrottet i nordisk universitetsfilosofi 1860–1915" och "Positivismstrider".