Tilldelades Rudolf Meidner-priset 2021

På våren 2003 genomförde Kommunal en omfattande strejk för högre löner. De röda jackorna med parollen Vi tar fajten! syntes överallt i Sverige. Frågan om vad välfärdsarbetet egentligen är värt ställdes på sin spets, liksom vilka möjligheter och begränsningar som omgärdar kommunalares fackliga kamp. Strejken utspelade sig i hjärtat av den offentliga välfärdssektor som varit central för det socialdemokratiska samhällsbygget. Därmed blottades spänningar inom arbetarrörelsen kring prioriteringar, strategier och lojaliteter.  

I den första bok som skrivits om Kommunalstrejken undersöker Kristin Linderoth hur några av de som själva var med ser tillbaka på vad de gjorde och varför de gjorde det, samt vilka lärdomar de har dragit. Studien visar att kommunalarna kämpade för både omfördelning och erkännande, där deras värde som människor och arbetare sammanlänkades med välfärdsstatens värde. Studien belyser också hur strejken påverkade de som deltog genom att skapa vidare möjlighetshorisonter och nya visioner för facklig verksamhet. Boken ger ny kunskap om arbete, könsrelationer och villkor för facklig kamp. Den illustrerar att skillnader mellan tjänstearbete och varuproduktion, liksom mellan offentlig och privat sektor, är centrala dimensioner i utforskandet av strejkerfarenheter. Ett teoretiskt bidrag ges till feministiska debatter om innebörden av rättvisa i klassbaserad kamp, liksom till förståelsen av subjektivitetsomvandlingar i kvinnodominerade arbetskonflikter.    

Kristin Linderoth är genusvetare vid Lunds universitet och frilansskribent. Detta är hennes doktorsavhandling.

Tilldelades Rudolf Meidner-priset 2021

På våren 2003 genomförde Kommunal en omfattande strejk för högre löner. De röda jackorna med parollen Vi tar fajten! syntes överallt i Sverige. Frågan om vad välfärdsarbetet egentligen är värt ställdes på sin spets, liksom vilka möjligheter och begränsningar som omgärdar kommunalares fackliga kamp. Strejken utspelade sig i hjärtat av den offentliga välfärdssektor som varit central för det socialdemokratiska samhällsbygget. Därmed blottades spänningar inom arbetarrörelsen kring prioriteringar, strategier och lojaliteter.  

I den första bok som skrivits om Kommunalstrejken undersöker Kristin Linderoth hur några av de som själva var med ser tillbaka på vad de gjorde och varför de gjorde det, samt vilka lärdomar de har dragit. Studien visar att kommunalarna kämpade för både omfördelning och erkännande, där deras värde som människor och arbetare sammanlänkades med välfärdsstatens värde. Studien belyser också hur strejken påverkade de som deltog genom att skapa vidare möjlighetshorisonter och nya visioner för facklig verksamhet. Boken ger ny kunskap om arbete, könsrelationer och villkor för facklig kamp. Den illustrerar att skillnader mellan tjänstearbete och varuproduktion, liksom mellan offentlig och privat sektor, är centrala dimensioner i utforskandet av strejkerfarenheter. Ett teoretiskt bidrag ges till feministiska debatter om innebörden av rättvisa i klassbaserad kamp, liksom till förståelsen av subjektivitetsomvandlingar i kvinnodominerade arbetskonflikter.    

Kristin Linderoth är genusvetare vid Lunds universitet och frilansskribent. Detta är hennes doktorsavhandling.

Tilldelades Rudolf Meidner-priset 2021

På våren 2003 genomförde Kommunal en omfattande strejk för högre löner. De röda jackorna med parollen Vi tar fajten! syntes överallt i Sverige. Frågan om vad välfärdsarbetet egentligen är värt ställdes på sin spets, liksom vilka möjligheter och begränsningar som omgärdar kommunalares fackliga kamp. Strejken utspelade sig i hjärtat av den offentliga välfärdssektor som varit central för det socialdemokratiska samhällsbygget. Därmed blottades spänningar inom arbetarrörelsen kring prioriteringar, strategier och lojaliteter.  

I den första bok som skrivits om Kommunalstrejken undersöker Kristin Linderoth hur några av de som själva var med ser tillbaka på vad de gjorde och varför de gjorde det, samt vilka lärdomar de har dragit. Studien visar att kommunalarna kämpade för både omfördelning och erkännande, där deras värde som människor och arbetare sammanlänkades med välfärdsstatens värde. Studien belyser också hur strejken påverkade de som deltog genom att skapa vidare möjlighetshorisonter och nya visioner för facklig verksamhet. Boken ger ny kunskap om arbete, könsrelationer och villkor för facklig kamp. Den illustrerar att skillnader mellan tjänstearbete och varuproduktion, liksom mellan offentlig och privat sektor, är centrala dimensioner i utforskandet av strejkerfarenheter. Ett teoretiskt bidrag ges till feministiska debatter om innebörden av rättvisa i klassbaserad kamp, liksom till förståelsen av subjektivitetsomvandlingar i kvinnodominerade arbetskonflikter.    

Kristin Linderoth är genusvetare vid Lunds universitet och frilansskribent. Detta är hennes doktorsavhandling.