De kan tyckas oansenliga, men de kan med bara några få bokstäver förändra allt. Det handlar om de ytterst betydelsebärande, och ofta omvälvande, men ganska små ord som kallas negationer. Ord som inte, icke och ej.

Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta tredje häfte dyker språkvetaren Henrik Rosenkvist ner i ett hav av negationer. Det är ett språkligt fenomen som återfinns i alla kända språk i världen. Men negationerna ser olika ut, också bland svenska dialekter. Negerande ord bär dessutom på svar om hur språk i allmänhet är konstruerade. Hur vi använder negationer, hur vi inte använder dem, kan avslöja hur mänskligt tänkande fungerar. Och det kan väl inte vara oviktigt, inte.  

Henrik Rosenkvist är professor i nordiska språk vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Han är född och uppvuxen i Kristianstad, och disputerade i Lund 2004 på en avhandling om grammatikaliseringsteori. Hans huvudsakliga intressen är grammatik och språkhistoria, och detta har resulterat i flera dialektsyntaktiska forskningsprojekt med fokus på språkdrag som i många fall saknas i de germanska standardspråken. Språk som frisiska, schwabiska och bayerska har studerats i olika sammanhang, men på senare tid har han främst ägnat sig åt älvdalska och estlandssvenska. Sedan 2014 är han en av experterna i programmet Språket i P1.  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat Orden, som tillsammans utgör en årsbox. Icke-orden är tredje häftet i boxen.

De kan tyckas oansenliga, men de kan med bara några få bokstäver förändra allt. Det handlar om de ytterst betydelsebärande, och ofta omvälvande, men ganska små ord som kallas negationer. Ord som inte, icke och ej.

Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta tredje häfte dyker språkvetaren Henrik Rosenkvist ner i ett hav av negationer. Det är ett språkligt fenomen som återfinns i alla kända språk i världen. Men negationerna ser olika ut, också bland svenska dialekter. Negerande ord bär dessutom på svar om hur språk i allmänhet är konstruerade. Hur vi använder negationer, hur vi inte använder dem, kan avslöja hur mänskligt tänkande fungerar. Och det kan väl inte vara oviktigt, inte.  

Henrik Rosenkvist är professor i nordiska språk vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Han är född och uppvuxen i Kristianstad, och disputerade i Lund 2004 på en avhandling om grammatikaliseringsteori. Hans huvudsakliga intressen är grammatik och språkhistoria, och detta har resulterat i flera dialektsyntaktiska forskningsprojekt med fokus på språkdrag som i många fall saknas i de germanska standardspråken. Språk som frisiska, schwabiska och bayerska har studerats i olika sammanhang, men på senare tid har han främst ägnat sig åt älvdalska och estlandssvenska. Sedan 2014 är han en av experterna i programmet Språket i P1.  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat Orden, som tillsammans utgör en årsbox. Icke-orden är tredje häftet i boxen.

De kan tyckas oansenliga, men de kan med bara några få bokstäver förändra allt. Det handlar om de ytterst betydelsebärande, och ofta omvälvande, men ganska små ord som kallas negationer. Ord som inte, icke och ej.

Riksbankens Jubileumsfonds årsbox 2021 består av sex häften som ägnas åt orden och språket. I detta tredje häfte dyker språkvetaren Henrik Rosenkvist ner i ett hav av negationer. Det är ett språkligt fenomen som återfinns i alla kända språk i världen. Men negationerna ser olika ut, också bland svenska dialekter. Negerande ord bär dessutom på svar om hur språk i allmänhet är konstruerade. Hur vi använder negationer, hur vi inte använder dem, kan avslöja hur mänskligt tänkande fungerar. Och det kan väl inte vara oviktigt, inte.  

Henrik Rosenkvist är professor i nordiska språk vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Han är född och uppvuxen i Kristianstad, och disputerade i Lund 2004 på en avhandling om grammatikaliseringsteori. Hans huvudsakliga intressen är grammatik och språkhistoria, och detta har resulterat i flera dialektsyntaktiska forskningsprojekt med fokus på språkdrag som i många fall saknas i de germanska standardspråken. Språk som frisiska, schwabiska och bayerska har studerats i olika sammanhang, men på senare tid har han främst ägnat sig åt älvdalska och estlandssvenska. Sedan 2014 är han en av experterna i programmet Språket i P1.  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2021 består årsboken av sex häften, essäer på temat Orden, som tillsammans utgör en årsbox. Icke-orden är tredje häftet i boxen.