Hur finansierar man sina studier på ryska universitet? Kan man säga du till sin lärare? Tjänar en tjuvasjisk lärare och en svensk lika mycket? Vad gör alla vilda katter och hundar i stan? Hur väljer man sin delstatspresident och nytt folk till sin duma? Som nybliven pensionär började komvuxläraren Helmi Jönestam studera ryska och hamnade 2006 i Tjeboksary, huvudstad i delrepubliken Tjuvasjien, mellan Moskva och Uralbergen. Året därpå fick hon möjlighet att undervisa i engelska och svenska på två universitet i staden.  I sin nya bok "I Tjeboksary har träden vita strumpor" ger hon en initierad bild av hur det är att vara gästpedagog i Ryssland. Förutom studenter träffar hon dagligen lärare och andra yrkesverksamma och inser snart att Tjeboksary inte är Moskva. Av de allra flesta tas hon emot med stor värme och generositet, men hon kommer också i kontakt med människor som gärna vill visa sin makt. Med häpnad tvingas hon konstatera att gamla sovjetiska spår alltjämt lever kvar.  År 1945 kom Helmi Jönestam som fyraåring till Sverige från dåvarande Sovjetunionen. Våren 2010 utkom hennes självbiografiska bok "Rör mig inte, se mig bara".

Hur finansierar man sina studier på ryska universitet? Kan man säga du till sin lärare? Tjänar en tjuvasjisk lärare och en svensk lika mycket? Vad gör alla vilda katter och hundar i stan? Hur väljer man sin delstatspresident och nytt folk till sin duma? Som nybliven pensionär började komvuxläraren Helmi Jönestam studera ryska och hamnade 2006 i Tjeboksary, huvudstad i delrepubliken Tjuvasjien, mellan Moskva och Uralbergen. Året därpå fick hon möjlighet att undervisa i engelska och svenska på två universitet i staden.  I sin nya bok "I Tjeboksary har träden vita strumpor" ger hon en initierad bild av hur det är att vara gästpedagog i Ryssland. Förutom studenter träffar hon dagligen lärare och andra yrkesverksamma och inser snart att Tjeboksary inte är Moskva. Av de allra flesta tas hon emot med stor värme och generositet, men hon kommer också i kontakt med människor som gärna vill visa sin makt. Med häpnad tvingas hon konstatera att gamla sovjetiska spår alltjämt lever kvar.  År 1945 kom Helmi Jönestam som fyraåring till Sverige från dåvarande Sovjetunionen. Våren 2010 utkom hennes självbiografiska bok "Rör mig inte, se mig bara".

Hur finansierar man sina studier på ryska universitet? Kan man säga du till sin lärare? Tjänar en tjuvasjisk lärare och en svensk lika mycket? Vad gör alla vilda katter och hundar i stan? Hur väljer man sin delstatspresident och nytt folk till sin duma? Som nybliven pensionär började komvuxläraren Helmi Jönestam studera ryska och hamnade 2006 i Tjeboksary, huvudstad i delrepubliken Tjuvasjien, mellan Moskva och Uralbergen. Året därpå fick hon möjlighet att undervisa i engelska och svenska på två universitet i staden.  I sin nya bok "I Tjeboksary har träden vita strumpor" ger hon en initierad bild av hur det är att vara gästpedagog i Ryssland. Förutom studenter träffar hon dagligen lärare och andra yrkesverksamma och inser snart att Tjeboksary inte är Moskva. Av de allra flesta tas hon emot med stor värme och generositet, men hon kommer också i kontakt med människor som gärna vill visa sin makt. Med häpnad tvingas hon konstatera att gamla sovjetiska spår alltjämt lever kvar.  År 1945 kom Helmi Jönestam som fyraåring till Sverige från dåvarande Sovjetunionen. Våren 2010 utkom hennes självbiografiska bok "Rör mig inte, se mig bara".