Upptäckare och bortglömda 

I Nobelprisets skugga presenterar ett antal av de forskare som tillsammans format den moderna utvecklingen inom medicinområdet. Gösta Gahrton berättar i denna yrkesmemoar hur han själv under många år varit en aktiv del av denna utveckling, både i Sverige och utomlands. Urvalet är personligt och läsningen är lättillgänglig även för den intresserade allmänheten. Många av trådarna spinns kring Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Författaren ger sin egen bedömning av flera medicinska forskare som han anser varit eller är Nobelprisvärdiga, oberoende av om dessa fått Nobelpriset, utan att för den skull avslöja diskussioner eller beslut i Karolinska Institutets Nobelkommitté där han själv deltagit, först som medlem och sedan som ordförande. Ett genomgående tema är att de mest framstående forskarna har större betydelse för mänskligheten än som motsvars av medias intresse för de, särskilt om man jämför med så kallade kändisar.

Gösta Gahrton är professor emeritus i medicin vid Karolinska Institutet och tidigare medlem och ordförande i Karolinska Institutets Nobelkommitté. Han har under mer än 45 år varit verksam som överläkare, utbildat sig bland annat på Harvard Medical School, varit chef för medicin och hematologi och efter pension som klinisk forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hans forskning rör främst elakartade blodsjukdomar och stamcellstransplantation Han har varit redaktör för flera läroböcker och publicerat mer än 350 vetenskapliga artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter.

Upptäckare och bortglömda 

I Nobelprisets skugga presenterar ett antal av de forskare som tillsammans format den moderna utvecklingen inom medicinområdet. Gösta Gahrton berättar i denna yrkesmemoar hur han själv under många år varit en aktiv del av denna utveckling, både i Sverige och utomlands. Urvalet är personligt och läsningen är lättillgänglig även för den intresserade allmänheten. Många av trådarna spinns kring Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Författaren ger sin egen bedömning av flera medicinska forskare som han anser varit eller är Nobelprisvärdiga, oberoende av om dessa fått Nobelpriset, utan att för den skull avslöja diskussioner eller beslut i Karolinska Institutets Nobelkommitté där han själv deltagit, först som medlem och sedan som ordförande. Ett genomgående tema är att de mest framstående forskarna har större betydelse för mänskligheten än som motsvars av medias intresse för de, särskilt om man jämför med så kallade kändisar.

Gösta Gahrton är professor emeritus i medicin vid Karolinska Institutet och tidigare medlem och ordförande i Karolinska Institutets Nobelkommitté. Han har under mer än 45 år varit verksam som överläkare, utbildat sig bland annat på Harvard Medical School, varit chef för medicin och hematologi och efter pension som klinisk forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hans forskning rör främst elakartade blodsjukdomar och stamcellstransplantation Han har varit redaktör för flera läroböcker och publicerat mer än 350 vetenskapliga artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter.

Upptäckare och bortglömda 

I Nobelprisets skugga presenterar ett antal av de forskare som tillsammans format den moderna utvecklingen inom medicinområdet. Gösta Gahrton berättar i denna yrkesmemoar hur han själv under många år varit en aktiv del av denna utveckling, både i Sverige och utomlands. Urvalet är personligt och läsningen är lättillgänglig även för den intresserade allmänheten. Många av trådarna spinns kring Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Författaren ger sin egen bedömning av flera medicinska forskare som han anser varit eller är Nobelprisvärdiga, oberoende av om dessa fått Nobelpriset, utan att för den skull avslöja diskussioner eller beslut i Karolinska Institutets Nobelkommitté där han själv deltagit, först som medlem och sedan som ordförande. Ett genomgående tema är att de mest framstående forskarna har större betydelse för mänskligheten än som motsvars av medias intresse för de, särskilt om man jämför med så kallade kändisar.

Gösta Gahrton är professor emeritus i medicin vid Karolinska Institutet och tidigare medlem och ordförande i Karolinska Institutets Nobelkommitté. Han har under mer än 45 år varit verksam som överläkare, utbildat sig bland annat på Harvard Medical School, varit chef för medicin och hematologi och efter pension som klinisk forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hans forskning rör främst elakartade blodsjukdomar och stamcellstransplantation Han har varit redaktör för flera läroböcker och publicerat mer än 350 vetenskapliga artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter.