"Den överlägsna analysen av åttiotalets ubåtsjakt." Aftonbladet "Får marken att gunga under fötterna." Dagens Nyheter "Det närmaste man kan komma ett klargörande." Henning Mankell Frågan om främmande ubåtar i svenska vatten var den dominerande säkerhetspolitiska frågan för Sverige under det kalla kriget och är idag åter aktuell. Att en sovjetisk ubåt strandade i Gåsefjärden 1981 kunde hela världen se, men vad var det i övrigt som utspelade sig längs de svenska kusterna? I Hårsfjärden 1982, Sundsvall 1983, Karls­krona 1984, Klintehamn 1986 och Töre 1987? Mathias Mossbergs bok, I Mörka vatten - hur svenska folket fördes bakom ljuset i ubåtsfrågan, ifrågasätter den tidigare "sanningen" om att det enbart var sovje­tiska ubåtar. Allt mer pekar istället på att det rörde sig om västliga ubåtar, vilket högt uppsatta amerikanska och brittiska företrädare offentligt har medgivit. Var det som de sade, ett sätt att testa det svenska försvaret i samförstånd med vissa inom den svenska marinen? Mathias Mossberg var huvudsekreterare i 2001 års ubåtsutredning som byggde på ­hemligstämplat material. Denna uppdaterade och utökade utgåva av I Mörka vatten omfattar ny information som fram­kommit sedan boken först utkom 2009. OM FÖRSTA UTGÅVAN AV I MÖRKA VATTEN "Mathias Mossberg har med stöd av delvis ny information kunnat ge en skildring av både fakta och politiskt spel som är spännande som en förstklassig deckare. Den utgör samtidigt en tung anklagelseakt mot en liten krets inom marinen. Därtill tydliggörs att ett politiskt ansvar låg högt hos Carl Bildt och hans närmaste medarbetare. Mathias Mossberg har på ett elegant sätt bidragit till att räta ut fråge­tecknen kring ubåtsfrågan." Rolf Ekéus, ambassadör, ordförande för 2001 års ubåtsutredning "Den sakligt sett överlägsna analysen av 1980-talets ubåtsjakt." Gunnar Fredriksson, f.d. chefredaktör, Aftonbladet "Händelserna fogas in i ett stort sammanhang som gör det lätt att se mönstret ... Det som blivit känt genom SVT:s Uppdrag granskning 2007 och Mossbergs bok fanns inte i min föreställningsvärld, jag misstänkte inte svåra ämbetsbrott. Att höga mi­li­tärer undanhöll regeringen bevisning av vikt för de frågor som skulle utredas - det får marken att gunga under fötter­na. Det var inte lite de ställde till med. Sverige gjorde bort sig, vår utrikespolitik var inte längre trovärdig." Svante Nycander, f.d. politisk chefredaktör, Dagens Nyheter "En opartisk, nykter och därtill välskriven, översiktlig och kortfattad redogörelse för de svenska ubåtshändelserna på 1980-talet och vad som låg bakom dem." Amiral Jacob Børresen, f.d. chef för norska marinstaben UR FÖRORDET Det är ganska mycket som hänt sedan första upplagan av denna bok. Texten har bear­betats så att det nya kommit med. Det finns nu så mycket material som pekar på västlig inblandning, och så mycket som pekar på försök från vissa håll att dölja detta, att nya krav borde ställas från statsmakternas - regeringens - sida på att de militära arkiven från denna tid öppnas och bringar ytterligare klarhet. Frågan har bäring på diskussionen om Sveriges relation till Nato. I takt med att bilden av att Sverige fördes bakom ljuset av ledande Natoländer blir allt tydligare, blir det ju också svårare att bortse från detta i den diskussionen. De oblyga försök som gjordes från marinens och me­dias sida 2014-2015 att göra en uppföljare enligt gamla beprövade manus, gav utdelning - ­ekonomiskt för marinens del och politiskt för dem som vill skrämma ­Sverige­ närmare Nato. Trots att det senare visat sig att grunden för vad som framställdes som nya kränkningar av svenska vatten var utomordentligt svag, har effekterna dröjt kvar. Hur länge ska vi i Sverige behöva leva med en situation där vi låter oss vilseledas i viktiga delar av utformningen av vår utrikes-, ­säkerhets- och försvarspolitik? Måste vi acceptera att ubåtsfrågan på falska grunder används som hävstång av dem som vill ha en svensk ­Natoanslutning? Mathias Mossberg OM FÖRFATTAREN Ambassadör Mathias Mossberg var huvudsekreterare i 2001 års ubåtsutredning och i 2002 års säkerhetspolitiska utredning. Han har arbetat som diplomat i Moskva under det kalla kriget och i utrikesdepartementet som Sovjet­specialist. Mossberg har även tjänstgjort i Genève, New York, London, Amman och Rabat, varit chef för UD:s Mellanösternenhet samt arbetat med utrikesminister Sten Andersson i freds­processen i Mellanöstern, och senare som medlare i konflikten i Nagorno-Karabach. Han har också ­varit chef för UD:s analysgrupp och vice president för tanke­smedjan EastWest Institute i New York samt ­gästforskare vid Lunds universitet.

"Den överlägsna analysen av åttiotalets ubåtsjakt." Aftonbladet "Får marken att gunga under fötterna." Dagens Nyheter "Det närmaste man kan komma ett klargörande." Henning Mankell Frågan om främmande ubåtar i svenska vatten var den dominerande säkerhetspolitiska frågan för Sverige under det kalla kriget och är idag åter aktuell. Att en sovjetisk ubåt strandade i Gåsefjärden 1981 kunde hela världen se, men vad var det i övrigt som utspelade sig längs de svenska kusterna? I Hårsfjärden 1982, Sundsvall 1983, Karls­krona 1984, Klintehamn 1986 och Töre 1987? Mathias Mossbergs bok, I Mörka vatten - hur svenska folket fördes bakom ljuset i ubåtsfrågan, ifrågasätter den tidigare "sanningen" om att det enbart var sovje­tiska ubåtar. Allt mer pekar istället på att det rörde sig om västliga ubåtar, vilket högt uppsatta amerikanska och brittiska företrädare offentligt har medgivit. Var det som de sade, ett sätt att testa det svenska försvaret i samförstånd med vissa inom den svenska marinen? Mathias Mossberg var huvudsekreterare i 2001 års ubåtsutredning som byggde på ­hemligstämplat material. Denna uppdaterade och utökade utgåva av I Mörka vatten omfattar ny information som fram­kommit sedan boken först utkom 2009. OM FÖRSTA UTGÅVAN AV I MÖRKA VATTEN "Mathias Mossberg har med stöd av delvis ny information kunnat ge en skildring av både fakta och politiskt spel som är spännande som en förstklassig deckare. Den utgör samtidigt en tung anklagelseakt mot en liten krets inom marinen. Därtill tydliggörs att ett politiskt ansvar låg högt hos Carl Bildt och hans närmaste medarbetare. Mathias Mossberg har på ett elegant sätt bidragit till att räta ut fråge­tecknen kring ubåtsfrågan." Rolf Ekéus, ambassadör, ordförande för 2001 års ubåtsutredning "Den sakligt sett överlägsna analysen av 1980-talets ubåtsjakt." Gunnar Fredriksson, f.d. chefredaktör, Aftonbladet "Händelserna fogas in i ett stort sammanhang som gör det lätt att se mönstret ... Det som blivit känt genom SVT:s Uppdrag granskning 2007 och Mossbergs bok fanns inte i min föreställningsvärld, jag misstänkte inte svåra ämbetsbrott. Att höga mi­li­tärer undanhöll regeringen bevisning av vikt för de frågor som skulle utredas - det får marken att gunga under fötter­na. Det var inte lite de ställde till med. Sverige gjorde bort sig, vår utrikespolitik var inte längre trovärdig." Svante Nycander, f.d. politisk chefredaktör, Dagens Nyheter "En opartisk, nykter och därtill välskriven, översiktlig och kortfattad redogörelse för de svenska ubåtshändelserna på 1980-talet och vad som låg bakom dem." Amiral Jacob Børresen, f.d. chef för norska marinstaben UR FÖRORDET Det är ganska mycket som hänt sedan första upplagan av denna bok. Texten har bear­betats så att det nya kommit med. Det finns nu så mycket material som pekar på västlig inblandning, och så mycket som pekar på försök från vissa håll att dölja detta, att nya krav borde ställas från statsmakternas - regeringens - sida på att de militära arkiven från denna tid öppnas och bringar ytterligare klarhet. Frågan har bäring på diskussionen om Sveriges relation till Nato. I takt med att bilden av att Sverige fördes bakom ljuset av ledande Natoländer blir allt tydligare, blir det ju också svårare att bortse från detta i den diskussionen. De oblyga försök som gjordes från marinens och me­dias sida 2014-2015 att göra en uppföljare enligt gamla beprövade manus, gav utdelning - ­ekonomiskt för marinens del och politiskt för dem som vill skrämma ­Sverige­ närmare Nato. Trots att det senare visat sig att grunden för vad som framställdes som nya kränkningar av svenska vatten var utomordentligt svag, har effekterna dröjt kvar. Hur länge ska vi i Sverige behöva leva med en situation där vi låter oss vilseledas i viktiga delar av utformningen av vår utrikes-, ­säkerhets- och försvarspolitik? Måste vi acceptera att ubåtsfrågan på falska grunder används som hävstång av dem som vill ha en svensk ­Natoanslutning? Mathias Mossberg OM FÖRFATTAREN Ambassadör Mathias Mossberg var huvudsekreterare i 2001 års ubåtsutredning och i 2002 års säkerhetspolitiska utredning. Han har arbetat som diplomat i Moskva under det kalla kriget och i utrikesdepartementet som Sovjet­specialist. Mossberg har även tjänstgjort i Genève, New York, London, Amman och Rabat, varit chef för UD:s Mellanösternenhet samt arbetat med utrikesminister Sten Andersson i freds­processen i Mellanöstern, och senare som medlare i konflikten i Nagorno-Karabach. Han har också ­varit chef för UD:s analysgrupp och vice president för tanke­smedjan EastWest Institute i New York samt ­gästforskare vid Lunds universitet.

"Den överlägsna analysen av åttiotalets ubåtsjakt." Aftonbladet "Får marken att gunga under fötterna." Dagens Nyheter "Det närmaste man kan komma ett klargörande." Henning Mankell Frågan om främmande ubåtar i svenska vatten var den dominerande säkerhetspolitiska frågan för Sverige under det kalla kriget och är idag åter aktuell. Att en sovjetisk ubåt strandade i Gåsefjärden 1981 kunde hela världen se, men vad var det i övrigt som utspelade sig längs de svenska kusterna? I Hårsfjärden 1982, Sundsvall 1983, Karls­krona 1984, Klintehamn 1986 och Töre 1987? Mathias Mossbergs bok, I Mörka vatten - hur svenska folket fördes bakom ljuset i ubåtsfrågan, ifrågasätter den tidigare "sanningen" om att det enbart var sovje­tiska ubåtar. Allt mer pekar istället på att det rörde sig om västliga ubåtar, vilket högt uppsatta amerikanska och brittiska företrädare offentligt har medgivit. Var det som de sade, ett sätt att testa det svenska försvaret i samförstånd med vissa inom den svenska marinen? Mathias Mossberg var huvudsekreterare i 2001 års ubåtsutredning som byggde på ­hemligstämplat material. Denna uppdaterade och utökade utgåva av I Mörka vatten omfattar ny information som fram­kommit sedan boken först utkom 2009. OM FÖRSTA UTGÅVAN AV I MÖRKA VATTEN "Mathias Mossberg har med stöd av delvis ny information kunnat ge en skildring av både fakta och politiskt spel som är spännande som en förstklassig deckare. Den utgör samtidigt en tung anklagelseakt mot en liten krets inom marinen. Därtill tydliggörs att ett politiskt ansvar låg högt hos Carl Bildt och hans närmaste medarbetare. Mathias Mossberg har på ett elegant sätt bidragit till att räta ut fråge­tecknen kring ubåtsfrågan." Rolf Ekéus, ambassadör, ordförande för 2001 års ubåtsutredning "Den sakligt sett överlägsna analysen av 1980-talets ubåtsjakt." Gunnar Fredriksson, f.d. chefredaktör, Aftonbladet "Händelserna fogas in i ett stort sammanhang som gör det lätt att se mönstret ... Det som blivit känt genom SVT:s Uppdrag granskning 2007 och Mossbergs bok fanns inte i min föreställningsvärld, jag misstänkte inte svåra ämbetsbrott. Att höga mi­li­tärer undanhöll regeringen bevisning av vikt för de frågor som skulle utredas - det får marken att gunga under fötter­na. Det var inte lite de ställde till med. Sverige gjorde bort sig, vår utrikespolitik var inte längre trovärdig." Svante Nycander, f.d. politisk chefredaktör, Dagens Nyheter "En opartisk, nykter och därtill välskriven, översiktlig och kortfattad redogörelse för de svenska ubåtshändelserna på 1980-talet och vad som låg bakom dem." Amiral Jacob Børresen, f.d. chef för norska marinstaben UR FÖRORDET Det är ganska mycket som hänt sedan första upplagan av denna bok. Texten har bear­betats så att det nya kommit med. Det finns nu så mycket material som pekar på västlig inblandning, och så mycket som pekar på försök från vissa håll att dölja detta, att nya krav borde ställas från statsmakternas - regeringens - sida på att de militära arkiven från denna tid öppnas och bringar ytterligare klarhet. Frågan har bäring på diskussionen om Sveriges relation till Nato. I takt med att bilden av att Sverige fördes bakom ljuset av ledande Natoländer blir allt tydligare, blir det ju också svårare att bortse från detta i den diskussionen. De oblyga försök som gjordes från marinens och me­dias sida 2014-2015 att göra en uppföljare enligt gamla beprövade manus, gav utdelning - ­ekonomiskt för marinens del och politiskt för dem som vill skrämma ­Sverige­ närmare Nato. Trots att det senare visat sig att grunden för vad som framställdes som nya kränkningar av svenska vatten var utomordentligt svag, har effekterna dröjt kvar. Hur länge ska vi i Sverige behöva leva med en situation där vi låter oss vilseledas i viktiga delar av utformningen av vår utrikes-, ­säkerhets- och försvarspolitik? Måste vi acceptera att ubåtsfrågan på falska grunder används som hävstång av dem som vill ha en svensk ­Natoanslutning? Mathias Mossberg OM FÖRFATTAREN Ambassadör Mathias Mossberg var huvudsekreterare i 2001 års ubåtsutredning och i 2002 års säkerhetspolitiska utredning. Han har arbetat som diplomat i Moskva under det kalla kriget och i utrikesdepartementet som Sovjet­specialist. Mossberg har även tjänstgjort i Genève, New York, London, Amman och Rabat, varit chef för UD:s Mellanösternenhet samt arbetat med utrikesminister Sten Andersson i freds­processen i Mellanöstern, och senare som medlare i konflikten i Nagorno-Karabach. Han har också ­varit chef för UD:s analysgrupp och vice president för tanke­smedjan EastWest Institute i New York samt ­gästforskare vid Lunds universitet.