Baksidan av boken:
Hade det 1949 existerat någon byggnadsnämnd som varnat för osäkra investeringar, hade med all säkerhet asfaltslingan på Karlskoga Motorstadion aldrig blivit verklighet. Hade Gunnar Olsson, Karlskoga MK´s optimistiske ordförande, lyssnat på alla ekonomiska experter och förstå-sig-påare, hade det fortfarande varit bördig åkermark på platsen. Men nu var det inte så. Entusiasmen överskred vida förståndet och den 21 juni 1949 bestämde Karlskoga MK att Gelleråsbanan skulle byggas. Gunnar Olsson hade långt innan träffat markägaren Elias Frisk och lagt upp planerna för byggnationen. Båda hade stort intresse för motorsporten. Klubben skulle arrendera marken och betalning skulle ske när pengarna strömmade in från tävlingsverksamheten...
Under sextiotalet var Kanonloppet den största motortävlingen i Norden. Under tre år i början av sextiotalet arrangerade man Formel 1-tävlingar i Karlskoga (dock utanför VM). Det kördes även stora internationella tävlingar i F2, F3, Sportvagn och Standardvagn. Som mest deltog fem världsmästare från Formel 1 samtidigt! Ronnie Peterson hade Gelleråsbanan som sin hemmabana, där tog han sin licens och körde race så ofta tillfälle gavs.
KMK planerade att förlänga banan till 4 km för att kunna arrangera riktiga Formel 1-lopp, men så kom den fruktansvärda olyckan 1970 som krävde fem dödsoffer... Motorsporten fick en allvarlig törn, men inget ont som inte har något gott med sig. Säkerhetsarbetet intensifierades och alla banor i Sverige byggdes om. KMK arrangerade både VM och EM i Roadracing, men så kom nästa bakslag... För stora investeringar ihop med för liten kassa ledde till klubbens och banans konkurs 1986.
Den norske racingentusiasten Bård Bergsjö köpte konkursboet. Mike Luff övertog driften 1991 och fick med sig Lennart Bohlin som delägare. Tillsammans rustade de upp banan till dagens moderna anläggning. Som första bana i Sverige lyckades de få ett miljötillstånd. 1996 skapade Luff MC-serien Scandinavian Open. 1998 brann kontoret ned till grunden vid ett inbrottsförsök. Våren 2017 lades ny asfalt runt hela banan för första gången 1962.
Den här boken tar upp de flesta händelser som har skett på banan under närmare 70 år.

Baksidan av boken:
Hade det 1949 existerat någon byggnadsnämnd som varnat för osäkra investeringar, hade med all säkerhet asfaltslingan på Karlskoga Motorstadion aldrig blivit verklighet. Hade Gunnar Olsson, Karlskoga MK´s optimistiske ordförande, lyssnat på alla ekonomiska experter och förstå-sig-påare, hade det fortfarande varit bördig åkermark på platsen. Men nu var det inte så. Entusiasmen överskred vida förståndet och den 21 juni 1949 bestämde Karlskoga MK att Gelleråsbanan skulle byggas. Gunnar Olsson hade långt innan träffat markägaren Elias Frisk och lagt upp planerna för byggnationen. Båda hade stort intresse för motorsporten. Klubben skulle arrendera marken och betalning skulle ske när pengarna strömmade in från tävlingsverksamheten...
Under sextiotalet var Kanonloppet den största motortävlingen i Norden. Under tre år i början av sextiotalet arrangerade man Formel 1-tävlingar i Karlskoga (dock utanför VM). Det kördes även stora internationella tävlingar i F2, F3, Sportvagn och Standardvagn. Som mest deltog fem världsmästare från Formel 1 samtidigt! Ronnie Peterson hade Gelleråsbanan som sin hemmabana, där tog han sin licens och körde race så ofta tillfälle gavs.
KMK planerade att förlänga banan till 4 km för att kunna arrangera riktiga Formel 1-lopp, men så kom den fruktansvärda olyckan 1970 som krävde fem dödsoffer... Motorsporten fick en allvarlig törn, men inget ont som inte har något gott med sig. Säkerhetsarbetet intensifierades och alla banor i Sverige byggdes om. KMK arrangerade både VM och EM i Roadracing, men så kom nästa bakslag... För stora investeringar ihop med för liten kassa ledde till klubbens och banans konkurs 1986.
Den norske racingentusiasten Bård Bergsjö köpte konkursboet. Mike Luff övertog driften 1991 och fick med sig Lennart Bohlin som delägare. Tillsammans rustade de upp banan till dagens moderna anläggning. Som första bana i Sverige lyckades de få ett miljötillstånd. 1996 skapade Luff MC-serien Scandinavian Open. 1998 brann kontoret ned till grunden vid ett inbrottsförsök. Våren 2017 lades ny asfalt runt hela banan för första gången 1962.
Den här boken tar upp de flesta händelser som har skett på banan under närmare 70 år.

Baksidan av boken:
Hade det 1949 existerat någon byggnadsnämnd som varnat för osäkra investeringar, hade med all säkerhet asfaltslingan på Karlskoga Motorstadion aldrig blivit verklighet. Hade Gunnar Olsson, Karlskoga MK´s optimistiske ordförande, lyssnat på alla ekonomiska experter och förstå-sig-påare, hade det fortfarande varit bördig åkermark på platsen. Men nu var det inte så. Entusiasmen överskred vida förståndet och den 21 juni 1949 bestämde Karlskoga MK att Gelleråsbanan skulle byggas. Gunnar Olsson hade långt innan träffat markägaren Elias Frisk och lagt upp planerna för byggnationen. Båda hade stort intresse för motorsporten. Klubben skulle arrendera marken och betalning skulle ske när pengarna strömmade in från tävlingsverksamheten...
Under sextiotalet var Kanonloppet den största motortävlingen i Norden. Under tre år i början av sextiotalet arrangerade man Formel 1-tävlingar i Karlskoga (dock utanför VM). Det kördes även stora internationella tävlingar i F2, F3, Sportvagn och Standardvagn. Som mest deltog fem världsmästare från Formel 1 samtidigt! Ronnie Peterson hade Gelleråsbanan som sin hemmabana, där tog han sin licens och körde race så ofta tillfälle gavs.
KMK planerade att förlänga banan till 4 km för att kunna arrangera riktiga Formel 1-lopp, men så kom den fruktansvärda olyckan 1970 som krävde fem dödsoffer... Motorsporten fick en allvarlig törn, men inget ont som inte har något gott med sig. Säkerhetsarbetet intensifierades och alla banor i Sverige byggdes om. KMK arrangerade både VM och EM i Roadracing, men så kom nästa bakslag... För stora investeringar ihop med för liten kassa ledde till klubbens och banans konkurs 1986.
Den norske racingentusiasten Bård Bergsjö köpte konkursboet. Mike Luff övertog driften 1991 och fick med sig Lennart Bohlin som delägare. Tillsammans rustade de upp banan till dagens moderna anläggning. Som första bana i Sverige lyckades de få ett miljötillstånd. 1996 skapade Luff MC-serien Scandinavian Open. 1998 brann kontoret ned till grunden vid ett inbrottsförsök. Våren 2017 lades ny asfalt runt hela banan för första gången 1962.
Den här boken tar upp de flesta händelser som har skett på banan under närmare 70 år.