Hemåt över isen

Gunilla Linn Persson återvänder till den skärgård hon kan så väl och som hon skildrat förr, exempelvis i den älskade teveserien Skärgårsdoktorn. Nu befinner vi oss på Hustrun – en ö vid själva människogränsen i Stockholms skärgård. Så ljuvligt vacker med strändernas ridåer av alar och sången av näktergalar och stigar en gång trampade av bara fötter och kritter.     Vintern 1914 ger sig sju ungdomar ut på isen efter en dans på grannön Tasslan. Vägen hem är rösad med enbuskar. Werner och hans Kyra, Fem frön till och Mandis och de andra möter en storm som saknar motstycke i mannaminne. Deras kamp för att ta sig hem över isen kommer att prägla livet på Hustrun i nästan hundra år.     Det bråkas om allt, om bryggor, om servitut, om djur, om månen. Om skulden. I denna värld av trätor lever Ellinor Ingman, en kvinna på andra sidan de femtio, som kör Algots Sjötaxi och ensam sköter sina sysslor och inte minst sin far Algot.     När berättelsen börjar flyger Herrman Engström hem från Labrador i Kanada. Han är fågelmålare. Uppväxt på Hustrun ska han nu göra mästarprovet: skildra ådan, ejderhonan. Ellinor brakar rätt in i bryggan när hon ser honom. Herrman! Romanen är en skildring av skärgården förr och nu, av kärlek och hat i havsbandet. En berättelse som fascinerar, roar och på allvar griper tag i hjärtat. De historiska och de nutida berättelserna kompletterar varandra och till slut möts de båda bågarna och cirkeln sluts över hundra år.