Fettpaniken

Vi blir tjockare och tjockare. En kalori är alltid en kalori, och det enda sättet att gå ner i vikt är att äta fettsnålt. Tjocka människor är odisciplinerade, om de bara skärpte sig skulle de vara smala. Vi vet så mycket om hur det ligger till med övervikt och med sambandet mellan vikt och hälsa. För visst är det bara av hälsoskäl som vi bantar, som vi får reda på vårt BMI-värde hos doktorn, som vi får kostråd av myndigheter och experter? Det kan väl aldrig vara för att det anses fult att vara tjock? Marie Carlsson granskar i sin bok Fettpaniken de myter som omgärdar samhällets fettskräck, och tittar närmare på de undersökningar som ligger till grund för bland annat WHO:s rekommendationer för normalvikt. Hon anser det inte bevisat att övervikt i sig är en hälsofara. Vi måste istället börja skilja på vikt och hälsa. Vår stillasittande livsstil är inte en fara därför att den kan leda till övervikt, utan därför att för lite kroppsrörelse och motion kan göra oss sjuka och det är inte samma sak. Hennes slutsatser är provocerande, modiga och tankeväckande, och vänder upp och ner på allt vi tror oss veta om den så kallade fetmaepidemin.