Frågan om det galna geniet har varit intensivt omdiskuterad i flera tusen år. Men genom den banbrytande forskning som Simon Kyaga och hans kollegor har gjort vid Karolinska institutet kan sambandet nu bekräftas. Det handlar om två sidor av samma mynt. De personlighetsdrag som vi förknippar med det galna och annorlunda visar sig inte bara vara associerade med psykisk sjukdom och neuropsykiatrisk diagnostik, utan har även banat väg för vad vi förknippar med samhällets högst värderade sidor: konstnärliga uttryck, musikalitet, entreprenörskap, vissa typer av ledarskap och tekniska framsteg.

För att en människa ska lyckas inom ett kreativt fält krävs en inre jämvikt, ett ekvilibrium, där ett stråk av galenskap matchas av förmågan att planera, analysera och genomföra. I boken Ekvilibrium visar författarna hur några av världens mest betydande framsteg har formats av personer med mer eller mindre starka drag av bipolaritet, schizofreni, autism och adhd. Ofta är det syskon och andra nära släktingar till patienter som står för nyskapandet – genom att ha mildare drag av det som kan ge en diagnos. Det som ligger bakom kreativiteten är drivet, associationsförmågan och öppenheten för det oväntade. Och det är något vi alla kan lära oss att bejaka.

Frågan om det galna geniet har varit intensivt omdiskuterad i flera tusen år. Men genom den banbrytande forskning som Simon Kyaga och hans kollegor har gjort vid Karolinska institutet kan sambandet nu bekräftas. Det handlar om två sidor av samma mynt. De personlighetsdrag som vi förknippar med det galna och annorlunda visar sig inte bara vara associerade med psykisk sjukdom och neuropsykiatrisk diagnostik, utan har även banat väg för vad vi förknippar med samhällets högst värderade sidor: konstnärliga uttryck, musikalitet, entreprenörskap, vissa typer av ledarskap och tekniska framsteg.

För att en människa ska lyckas inom ett kreativt fält krävs en inre jämvikt, ett ekvilibrium, där ett stråk av galenskap matchas av förmågan att planera, analysera och genomföra. I boken Ekvilibrium visar författarna hur några av världens mest betydande framsteg har formats av personer med mer eller mindre starka drag av bipolaritet, schizofreni, autism och adhd. Ofta är det syskon och andra nära släktingar till patienter som står för nyskapandet – genom att ha mildare drag av det som kan ge en diagnos. Det som ligger bakom kreativiteten är drivet, associationsförmågan och öppenheten för det oväntade. Och det är något vi alla kan lära oss att bejaka.

Frågan om det galna geniet har varit intensivt omdiskuterad i flera tusen år. Men genom den banbrytande forskning som Simon Kyaga och hans kollegor har gjort vid Karolinska institutet kan sambandet nu bekräftas. Det handlar om två sidor av samma mynt. De personlighetsdrag som vi förknippar med det galna och annorlunda visar sig inte bara vara associerade med psykisk sjukdom och neuropsykiatrisk diagnostik, utan har även banat väg för vad vi förknippar med samhällets högst värderade sidor: konstnärliga uttryck, musikalitet, entreprenörskap, vissa typer av ledarskap och tekniska framsteg.

För att en människa ska lyckas inom ett kreativt fält krävs en inre jämvikt, ett ekvilibrium, där ett stråk av galenskap matchas av förmågan att planera, analysera och genomföra. I boken Ekvilibrium visar författarna hur några av världens mest betydande framsteg har formats av personer med mer eller mindre starka drag av bipolaritet, schizofreni, autism och adhd. Ofta är det syskon och andra nära släktingar till patienter som står för nyskapandet – genom att ha mildare drag av det som kan ge en diagnos. Det som ligger bakom kreativiteten är drivet, associationsförmågan och öppenheten för det oväntade. Och det är något vi alla kan lära oss att bejaka.