I "Die Leiden des jungen Werthers (alphabetisch)" alfabetiserar Pär Thörn samtliga ord i Johann Wolfgang Goethes klassiska roman från 1774 och sätter dessa i en frakturstil. Resultatet är en bruten narrativ ordning, ett grafiskt partitur och en hårt tuktad visuell text som snarare betonar det enskilda ordet och typografins materialitet än bokens innehåll. Detta är ett konceptuellt verk som tematiserar läsbarhet, nationalitet, typografins arv och litterär autonomi i relation till konstens utvidgade fält. "en oerhört vacker bok, med gula pärmar, svart titel och insidor som bättre litografier med hypnotisk potential. (...) på sin ställen står den sönderdelade romanen för ofrivillig, skön - rent av romantisk - poesi." Olof Åkerlund, Sydsvenskan

I "Die Leiden des jungen Werthers (alphabetisch)" alfabetiserar Pär Thörn samtliga ord i Johann Wolfgang Goethes klassiska roman från 1774 och sätter dessa i en frakturstil. Resultatet är en bruten narrativ ordning, ett grafiskt partitur och en hårt tuktad visuell text som snarare betonar det enskilda ordet och typografins materialitet än bokens innehåll. Detta är ett konceptuellt verk som tematiserar läsbarhet, nationalitet, typografins arv och litterär autonomi i relation till konstens utvidgade fält. "en oerhört vacker bok, med gula pärmar, svart titel och insidor som bättre litografier med hypnotisk potential. (...) på sin ställen står den sönderdelade romanen för ofrivillig, skön - rent av romantisk - poesi." Olof Åkerlund, Sydsvenskan

I "Die Leiden des jungen Werthers (alphabetisch)" alfabetiserar Pär Thörn samtliga ord i Johann Wolfgang Goethes klassiska roman från 1774 och sätter dessa i en frakturstil. Resultatet är en bruten narrativ ordning, ett grafiskt partitur och en hårt tuktad visuell text som snarare betonar det enskilda ordet och typografins materialitet än bokens innehåll. Detta är ett konceptuellt verk som tematiserar läsbarhet, nationalitet, typografins arv och litterär autonomi i relation till konstens utvidgade fält. "en oerhört vacker bok, med gula pärmar, svart titel och insidor som bättre litografier med hypnotisk potential. (...) på sin ställen står den sönderdelade romanen för ofrivillig, skön - rent av romantisk - poesi." Olof Åkerlund, Sydsvenskan