Sociologen tränger in i vardagens alla skrymslen och vrår: skolan, arbetet, sexlivet och familjen – för att ikläda sig rollen som expert. Samtidigt förutsätter all sociologi att människorna själva besitter en rad olika kunskaper. Sociologin producerar nämligen vetenskap på grundval av människors vardagskunskap. Men hur förhåller sig sociologins begrepp och vetande till vardagsspråket och vardagserfarenheten? I Det vardagliga och det vetenskapliga ger sig Klas Gustavsson i kast med en fråga som berör den sociologiska självförståelsen och som nästan alla sociologer någon gång har ställts inför. Syftet är att kritiskt utvärdera de centrala positioner som har intagits i den teoretiska debatten om den sociologiska begreppsbildningens förhållande till ”det vardagliga” och ”det vetenskapliga” samt att argumentera för det som här kallas för ”en pragmatisk brytningsteori om förhållandet mellan det vardagliga och det vetenskapliga”. Det vardagliga och det vetenskapliga vänder sig till alla forskare och studenter som på något sätt intresserar sig för samhällsvetenskaplig vetenskapsteori och etnografisk metod. I boken behandlas samhällsteoretikerna Émile Durkheim, Max Weber, Pierre Bourdieu, Herbert Blumer, Louis Althusser, Alfred Schutz, Peter Winch, Harold Garfinkel och Dorothy E. Smith samt filosofen Ludwig Wittgenstein och den logiska positivismen. Klas Gustavsson är forskare i sociologi vid Lunds universitet. I övrigt har han bland annat arbetat med den samhällsteoretiska tidskriften Fronesis samt skrivit boken "Socialismens liv efter döden" (Atlas, 2004).

Sociologen tränger in i vardagens alla skrymslen och vrår: skolan, arbetet, sexlivet och familjen – för att ikläda sig rollen som expert. Samtidigt förutsätter all sociologi att människorna själva besitter en rad olika kunskaper. Sociologin producerar nämligen vetenskap på grundval av människors vardagskunskap. Men hur förhåller sig sociologins begrepp och vetande till vardagsspråket och vardagserfarenheten? I Det vardagliga och det vetenskapliga ger sig Klas Gustavsson i kast med en fråga som berör den sociologiska självförståelsen och som nästan alla sociologer någon gång har ställts inför. Syftet är att kritiskt utvärdera de centrala positioner som har intagits i den teoretiska debatten om den sociologiska begreppsbildningens förhållande till ”det vardagliga” och ”det vetenskapliga” samt att argumentera för det som här kallas för ”en pragmatisk brytningsteori om förhållandet mellan det vardagliga och det vetenskapliga”. Det vardagliga och det vetenskapliga vänder sig till alla forskare och studenter som på något sätt intresserar sig för samhällsvetenskaplig vetenskapsteori och etnografisk metod. I boken behandlas samhällsteoretikerna Émile Durkheim, Max Weber, Pierre Bourdieu, Herbert Blumer, Louis Althusser, Alfred Schutz, Peter Winch, Harold Garfinkel och Dorothy E. Smith samt filosofen Ludwig Wittgenstein och den logiska positivismen. Klas Gustavsson är forskare i sociologi vid Lunds universitet. I övrigt har han bland annat arbetat med den samhällsteoretiska tidskriften Fronesis samt skrivit boken "Socialismens liv efter döden" (Atlas, 2004).

Sociologen tränger in i vardagens alla skrymslen och vrår: skolan, arbetet, sexlivet och familjen – för att ikläda sig rollen som expert. Samtidigt förutsätter all sociologi att människorna själva besitter en rad olika kunskaper. Sociologin producerar nämligen vetenskap på grundval av människors vardagskunskap. Men hur förhåller sig sociologins begrepp och vetande till vardagsspråket och vardagserfarenheten? I Det vardagliga och det vetenskapliga ger sig Klas Gustavsson i kast med en fråga som berör den sociologiska självförståelsen och som nästan alla sociologer någon gång har ställts inför. Syftet är att kritiskt utvärdera de centrala positioner som har intagits i den teoretiska debatten om den sociologiska begreppsbildningens förhållande till ”det vardagliga” och ”det vetenskapliga” samt att argumentera för det som här kallas för ”en pragmatisk brytningsteori om förhållandet mellan det vardagliga och det vetenskapliga”. Det vardagliga och det vetenskapliga vänder sig till alla forskare och studenter som på något sätt intresserar sig för samhällsvetenskaplig vetenskapsteori och etnografisk metod. I boken behandlas samhällsteoretikerna Émile Durkheim, Max Weber, Pierre Bourdieu, Herbert Blumer, Louis Althusser, Alfred Schutz, Peter Winch, Harold Garfinkel och Dorothy E. Smith samt filosofen Ludwig Wittgenstein och den logiska positivismen. Klas Gustavsson är forskare i sociologi vid Lunds universitet. I övrigt har han bland annat arbetat med den samhällsteoretiska tidskriften Fronesis samt skrivit boken "Socialismens liv efter döden" (Atlas, 2004).