Den osynliga ledamoten : Poeten Anna Maria Lenngren i upplysningens Sverige

”I vissa kretsar var Anna Marias ointresse för skvaller, spetsar och havresoppors konsistens direkt provocerande. En del väninnor hade surnat till. De förstod sig inte på henne. Visste hon inte att intellektuella ambitioner stred mot kvinnans natur? Översätta latin, skriva vers på alexandrin – vem trodde hon att hon var?”

Poeten Anna Maria Lenngren var en centralgestalt i Stockholms kulturliv i slutet av 1700-talet, då försvarare av upplysningens ideal stångades mot starka krafter som ville strypa det fria ordet. Mästerlig i sin språkliga musikalitet slog hon igenom som poet redan i tjugoårsåldern och fick översättningsuppdrag av hovet – allt i ett Sverige där kvinnor var omyndiga och knappt tilläts verka utanför hemmet. I tidningen Stockholms Posten skrev hon kvicka satirer om sin samtid som roar än idag – mer än två hundra år senare. Hon publicerade de flesta av sina poem under anonymitet och när samhällsklimatet hårdnade gjorde hon vad hon kunde för att dölja den bildning som ansågs vara förbehållen männen. I Svenska Akademien kallade man henne ”den osynliga ledamoten”.

Ingrid Carlberg är en av Sveriges mest prisbelönta författare av sakprosa. I denna levande skildring av upplysningens Sverige låter hon den skygga men vasst ironiska Anna Maria Lenngren kliva ut ur skuggorna, se sitt Sverige röra sig från frihetstidens drömmar om mänskliga rättigheter till envälde och censur.