I denna personligt färgade idépolitiska essäbok hävdar Ingemar Lindberg att bara en samhällsordning bortom kapitalismen kan frigöra dagens oerhörda möjligheter till ett bättre liv för alla människor på jorden. Kapitalet ökar sin globala rörlighet och skapar allt skarpare utpressningssituationer mot demokratiskt valda regeringar. Allt fler människor dras in i den kapitalistiska produktionsordningen och klyftorna växer både inom och mellan länder. Dagens svenska och europeiska socialdemokrati tycks ha gett upp ambitionen att omvandla samhällsordning. Just då träder en global rättviserörelse fram och säger det som den gamla rörelsen slutat säga att en annan värld är möjlig. Dagens världsordning är inte bara kapitalistisk, den är också imperialistisk. Endast genom de fattigas organisering och global demokrati kan den härskande imperialismen rubbas. Nya former för organisering växer fram och ställer arbetarrörelsen i Nord vid ett vägval. Ingemar Lindberg har länge varit verksam inom svensk välfärdsdebatt som utredare, statssekreterare i socialdepartementet och sedan på LO med ansvar för Rättviseutredningen i början av 90-talet och uppbyggnaden av LO idédebatt. "Jag är djupt besviken över en sentida socialdemokrati som svalt stora delar av nyliberalismens tankegods och tiger om de växande ekonomiska och sociala klyftorna i dagens Sverige."

I denna personligt färgade idépolitiska essäbok hävdar Ingemar Lindberg att bara en samhällsordning bortom kapitalismen kan frigöra dagens oerhörda möjligheter till ett bättre liv för alla människor på jorden. Kapitalet ökar sin globala rörlighet och skapar allt skarpare utpressningssituationer mot demokratiskt valda regeringar. Allt fler människor dras in i den kapitalistiska produktionsordningen och klyftorna växer både inom och mellan länder. Dagens svenska och europeiska socialdemokrati tycks ha gett upp ambitionen att omvandla samhällsordning. Just då träder en global rättviserörelse fram och säger det som den gamla rörelsen slutat säga att en annan värld är möjlig. Dagens världsordning är inte bara kapitalistisk, den är också imperialistisk. Endast genom de fattigas organisering och global demokrati kan den härskande imperialismen rubbas. Nya former för organisering växer fram och ställer arbetarrörelsen i Nord vid ett vägval. Ingemar Lindberg har länge varit verksam inom svensk välfärdsdebatt som utredare, statssekreterare i socialdepartementet och sedan på LO med ansvar för Rättviseutredningen i början av 90-talet och uppbyggnaden av LO idédebatt. "Jag är djupt besviken över en sentida socialdemokrati som svalt stora delar av nyliberalismens tankegods och tiger om de växande ekonomiska och sociala klyftorna i dagens Sverige."

I denna personligt färgade idépolitiska essäbok hävdar Ingemar Lindberg att bara en samhällsordning bortom kapitalismen kan frigöra dagens oerhörda möjligheter till ett bättre liv för alla människor på jorden. Kapitalet ökar sin globala rörlighet och skapar allt skarpare utpressningssituationer mot demokratiskt valda regeringar. Allt fler människor dras in i den kapitalistiska produktionsordningen och klyftorna växer både inom och mellan länder. Dagens svenska och europeiska socialdemokrati tycks ha gett upp ambitionen att omvandla samhällsordning. Just då träder en global rättviserörelse fram och säger det som den gamla rörelsen slutat säga att en annan värld är möjlig. Dagens världsordning är inte bara kapitalistisk, den är också imperialistisk. Endast genom de fattigas organisering och global demokrati kan den härskande imperialismen rubbas. Nya former för organisering växer fram och ställer arbetarrörelsen i Nord vid ett vägval. Ingemar Lindberg har länge varit verksam inom svensk välfärdsdebatt som utredare, statssekreterare i socialdepartementet och sedan på LO med ansvar för Rättviseutredningen i början av 90-talet och uppbyggnaden av LO idédebatt. "Jag är djupt besviken över en sentida socialdemokrati som svalt stora delar av nyliberalismens tankegods och tiger om de växande ekonomiska och sociala klyftorna i dagens Sverige."