Den digitala revolutionen håller på att ta fart på allvar. Den har redan skapat omvälvande möjligheter på en rad områden, från databearbetning till medicinsk diagnostik till bilkörning. Den självkörande bilen kan inom några år vara ett vardagligt faktum. Avancerad teknik kommer att finnas med oss överallt i tillvaron. Yrkeslivet är förstås ingen fredad zon. Somliga yrken riskerar att försvinna helt och hållet eller förändras till oigenkännlighet, men samtidigt kan nya yrken uppstå, inte minst på områden där människa och maskin i samarbete klarar arbetsuppgifterna bättre än vad människan eller maskinen ensam skulle kunna göra. Digitaliseringens samhälleliga effekter kommer emellertid att bli betydligt mer omfattande än så. Det välstånd den nya tekniken ofta genererar, tenderar till exempel att fördelas extremt ojämlikt, enligt principen "vinnaren tar allt". MIT-forskarna Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee förklarar i Den andra maskinåldern varför det förhåller sig på det viset och argumenterar kraftfullt för att ojämlikheten måste hanteras med politiska medel snarare än teknologiska. Boken är informativ och provokativ på samma gång och vill framför allt väcka eftertanke och debatt. Att idealisera eller demonisera den digitala revolutionen leder ingen vart, menar de båda författarna. Det enda rimliga är istället att ta teknologin på fullt allvar och försöka ge rimliga svar på dess komplexa - ibland mycket komplexa - frågor.

Den digitala revolutionen håller på att ta fart på allvar. Den har redan skapat omvälvande möjligheter på en rad områden, från databearbetning till medicinsk diagnostik till bilkörning. Den självkörande bilen kan inom några år vara ett vardagligt faktum. Avancerad teknik kommer att finnas med oss överallt i tillvaron. Yrkeslivet är förstås ingen fredad zon. Somliga yrken riskerar att försvinna helt och hållet eller förändras till oigenkännlighet, men samtidigt kan nya yrken uppstå, inte minst på områden där människa och maskin i samarbete klarar arbetsuppgifterna bättre än vad människan eller maskinen ensam skulle kunna göra. Digitaliseringens samhälleliga effekter kommer emellertid att bli betydligt mer omfattande än så. Det välstånd den nya tekniken ofta genererar, tenderar till exempel att fördelas extremt ojämlikt, enligt principen "vinnaren tar allt". MIT-forskarna Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee förklarar i Den andra maskinåldern varför det förhåller sig på det viset och argumenterar kraftfullt för att ojämlikheten måste hanteras med politiska medel snarare än teknologiska. Boken är informativ och provokativ på samma gång och vill framför allt väcka eftertanke och debatt. Att idealisera eller demonisera den digitala revolutionen leder ingen vart, menar de båda författarna. Det enda rimliga är istället att ta teknologin på fullt allvar och försöka ge rimliga svar på dess komplexa - ibland mycket komplexa - frågor.

Den digitala revolutionen håller på att ta fart på allvar. Den har redan skapat omvälvande möjligheter på en rad områden, från databearbetning till medicinsk diagnostik till bilkörning. Den självkörande bilen kan inom några år vara ett vardagligt faktum. Avancerad teknik kommer att finnas med oss överallt i tillvaron. Yrkeslivet är förstås ingen fredad zon. Somliga yrken riskerar att försvinna helt och hållet eller förändras till oigenkännlighet, men samtidigt kan nya yrken uppstå, inte minst på områden där människa och maskin i samarbete klarar arbetsuppgifterna bättre än vad människan eller maskinen ensam skulle kunna göra. Digitaliseringens samhälleliga effekter kommer emellertid att bli betydligt mer omfattande än så. Det välstånd den nya tekniken ofta genererar, tenderar till exempel att fördelas extremt ojämlikt, enligt principen "vinnaren tar allt". MIT-forskarna Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee förklarar i Den andra maskinåldern varför det förhåller sig på det viset och argumenterar kraftfullt för att ojämlikheten måste hanteras med politiska medel snarare än teknologiska. Boken är informativ och provokativ på samma gång och vill framför allt väcka eftertanke och debatt. Att idealisera eller demonisera den digitala revolutionen leder ingen vart, menar de båda författarna. Det enda rimliga är istället att ta teknologin på fullt allvar och försöka ge rimliga svar på dess komplexa - ibland mycket komplexa - frågor.