Betygssättning i grundskolans svenskämne

Syftet med denna undersökning är att utifrån två fallstudier söka förstå lärarnas betygsättningspraktik i ämnet svenska. Valet av ämnet svenska grundar sig i betygsstatistik som visar att effektstorleken för kön är lika stor som den för föräldrarnas utbildningsbakgrund, vilket är unikt för ämnet. Två svensklärare och deras planering, undervisning, och betygssättning i två åttondeklasser i två olika skolor har studerats i en etnografisk studie. Skolorna skiljer sig åt bland annat vad gäller elevernas socioekonomiska bakgrund. I studien belyses vilket svenskämne som framträder i de olika klassrummen och vilka konsekvenser detta får i betygssättningspraktiken.
I analysen av materialet har Basil Bernsteins teorier om makt, styrning och kontroll använts. Skolans sociala sammanhang skapas genom att dominerande strukturer blir pedagogisk praktik, eller med en annan term, lärares undervisning och betygssättning kan förstås som diskursiva praktiker.
Eleverna måste behärska skolans och ämnenas koder och regler. Är dessa inte explicita i undervisningen kan resultatet bli att de elever som inte behärskar koder och regler har svårare att nå de högre betygsstegen.
Lärarnas upplevelse av diskrepans mellan innehållet i kursplanerna å
ena sidan och betygskriterierna/kunskapskraven å andra, kan vara en av förklaringarna till att de språkliga kraven i svenskämnet inte alltid explicitgörs i undervisningen.