Bengt

Halle och Gustav Timberling, Maggan Fries, Svea Brundell, Vendela och Karl Hansson med sina fem barn – alla är de bofasta på samma bohuslänska lilla ö. Till kretsen hör också författaren Bengt Worm, invandrad från Sörmland och centrum i öns litterära värld. Dessvärre skriver han sedan länge väldigt tråkiga böcker, och i detta nu lider han av skrivkramp vilket han anförtror en av sina mest hängivna supportrar, Karl Hansson. Som i sin tur anförtror hustrun och modern till sina fem barn, Vendela, hur illa ställt det är med Bengt. ”Tänk att sitta och stirra på det där vita papperet dag ut och dag in.”

I själva verket delar inte Vendela sin makes vurm för Bengt utan tycker som en hel del andra att han skriver förfärliga böcker. Det kvittar hur Bengt än lider och deppar, nog lyckas han till sist skriva ytterligare en förfärlig bok. Vendela skulle gärna byta med honom och stå ut med alltihop, depressioner, ensamhet, det vita papperet, bara hon fick vara i fred.

Bengts goda grannar på ön mobiliserar sig för att få fason på Bengt, muntra upp honom, denne ”det mänskliga själslivets mäklare”. Han måste lära känna livet om han ska kunna framställa det sanningsenligt är deras paroll.

Bengt är, liksom Erik Anderssons tidigare böcker, en roman av högst egensinnigt slag. Stora tankar om konstens förhållande till livet blandas med snusförnuft eller kanske rentav sunt förnuft, alltmedan Vendela Hansson är den som verkligen lär känna livet bland ångande makrillgrytor och bångstyriga barn.