Hur formulerar man ett idéhistoriskt problem? Vilken betydelse kan plats ha i idéhistoriska undersökningar? Vilka digitala verktyg kan en idéhistoriker arbeta med? Hur skiljer sig idéhistoriska undersökningar inriktade mot medicinens, filosofins, politikens och vetenskapens historia från varandra? I den här handboken ges svar på dessa och ytterligare frågor. Boken består av tre delar som behandlar grundläggande aspekter av forskningsprocessen, ett urval av idéhistoriska metoder, samt idéhistoriska forskningsfält. Den riktas både till studenter inom ämnet och till andra som är intresserade av att förstå och anlägga idéhistoriska angreppssätt. Boken syftar till att beskriva och utveckla idéhistorieämnets normer och praktiker och därigenom hjälpa studenter och andra intresserade att arbeta mer analytiskt, metodiskt och reflekterande med idéhistoriska texter.