Anna Rydstedt kom till Lund från Ventlinge på Öland för att läsa vid universitetet. Hon hade velat studera teologi, men svensk lagstiftning tillät ännu inte kvinnliga präster. Hennes frustration och ilska fick utlopp i diktsamlingen Bannlyst prästinna (1953). Boken blev inledningen till ett verkligt betydande poetiskt författarskap. Parallellt med att Anna Rydstedt skrev på debuten och utbildade sig till folkhögskolelärare medverkade hon i litterära tidskrifter och framför allt i studenttidningen Lundagård med dikter, kvicka och melankoliska prosastycken och engagerade bokrecensioner. Det är dessa aldrig omtryckta texter som samlats i Anna i Lund, tillsammans med de minnen av tiden i staden som Anna Rydstedt skrev på 1980-talet. De visar nya sidor av hennes personlighet, vidgar bilden av hennes författarskap och tydliggör utvecklingen från den flammande debutboken till de lågmälda existentiella tonfall som utmärker hennes senare diktsamlingar.

Anna Rydstedt kom till Lund från Ventlinge på Öland för att läsa vid universitetet. Hon hade velat studera teologi, men svensk lagstiftning tillät ännu inte kvinnliga präster. Hennes frustration och ilska fick utlopp i diktsamlingen Bannlyst prästinna (1953). Boken blev inledningen till ett verkligt betydande poetiskt författarskap. Parallellt med att Anna Rydstedt skrev på debuten och utbildade sig till folkhögskolelärare medverkade hon i litterära tidskrifter och framför allt i studenttidningen Lundagård med dikter, kvicka och melankoliska prosastycken och engagerade bokrecensioner. Det är dessa aldrig omtryckta texter som samlats i Anna i Lund, tillsammans med de minnen av tiden i staden som Anna Rydstedt skrev på 1980-talet. De visar nya sidor av hennes personlighet, vidgar bilden av hennes författarskap och tydliggör utvecklingen från den flammande debutboken till de lågmälda existentiella tonfall som utmärker hennes senare diktsamlingar.

Anna Rydstedt kom till Lund från Ventlinge på Öland för att läsa vid universitetet. Hon hade velat studera teologi, men svensk lagstiftning tillät ännu inte kvinnliga präster. Hennes frustration och ilska fick utlopp i diktsamlingen Bannlyst prästinna (1953). Boken blev inledningen till ett verkligt betydande poetiskt författarskap. Parallellt med att Anna Rydstedt skrev på debuten och utbildade sig till folkhögskolelärare medverkade hon i litterära tidskrifter och framför allt i studenttidningen Lundagård med dikter, kvicka och melankoliska prosastycken och engagerade bokrecensioner. Det är dessa aldrig omtryckta texter som samlats i Anna i Lund, tillsammans med de minnen av tiden i staden som Anna Rydstedt skrev på 1980-talet. De visar nya sidor av hennes personlighet, vidgar bilden av hennes författarskap och tydliggör utvecklingen från den flammande debutboken till de lågmälda existentiella tonfall som utmärker hennes senare diktsamlingar.