Den lilla oron och den stora oron

Den här diktsamlingen skrev sig själv.Jag hade precis blivit pappa för första gången. Allt var dimmigt men glasklart. Många frågor om vem jag är och hur jag är flög fram som nygamla spöken. Kexfabriken i min hemstad Kungälv lades ner. Min barndom kändes raderad och flyttad till Baltikum. Mitt barn såg på med mig med ögon som speglade evigheten eller kanske bara mig själv? Jag vet inte. Plötsligt kändes det som att all världens glädje och all världens lidande hade flyttat in i mitt bröst. Jag var föräldraledig. Jag åkte på Sverigeturné. Besatt av att försöka sätta ord på mina känslor. Så många frågor. Nästan inga svar. Att gräva eller blunda är det enda man kan göra. Så jag grävde med pennan. När man får barn blir man dödlig och odödlig på samma gång. Detsamma gäller väl att skriva poesi. Det är tankens oskyddade samlag. Håll kaffet och hjärtat varmt. Det kommer behövas. Hur man gör det är upp till var och en. Jag skrev de här dikterna.

Marcus Berggren (f. 1990), komiker, författare, konstnär och musiker. Han debuterade 2022 med den hyllade romanen En bra plats i skallen.