Monique är lyckligt gift sedan mer än tjugo år. Hennes båda döttrar är utflugna, hon lever ett bekvämt liv i centrala Paris och fyller sin tid med vänner, kulturella intressen och socialt engagemang. Men hennes liv kretsar också kring maken Maurice och kärleken till honom. När hon får reda på att han träffat en annan kvinna är sammanbrottet ett faktum. I Den brutna kvinnan berättar Simone de Beauvoir med knivskarp och obönhörlig moralitet om Moniques förtvivlade kamp mot svartsjukan, tröstlösheten och känslan av att vara ratad. Trots att hon lever ett extremt privilegierat liv med tillgång till den moderna världens hela utbud av komfort och kultur, är hon ändå ett offer genom den beroendesituation hon hamnat i. "Jag redovisar bara sanningen om vad som händer kvinnor i vårt samhälle", sa Simone de Beauvoir en gång om sin bok.
I den brutna kvinnan kommer Simone de Beauvoir åt exakt var skon klämmer när det kommer till livet som hemmafru. Monique älskar sin man men vad ska hon ta sig till när hon inte ens kan lämna honom? Eller kan hon det? Hon äts upp inifrån av den situation hon befinner sig i och som läsare kan en bara bläddra vidare för att få följa med i hennes bearbetning. Fruktansvärt bra, läsläsläs!
Roman som har mer än ett halvt sekel på nacken, men fortfarande känns aktuell. Hela sitt liv har hon ägnat åt hem och familj. Klarar hon av att stå på egna ben, när mannen efter femton år hittar en ny? Eller som författaren själv sa: "Jag redovisar bara sanningen om vad som händer kvinnor i vårt samhälle".