Att våga blomma ut : att få leva ifred i sin egen identitet är långt ifrån en självklarhet

Milla levde i en manlig identitet under 40 år. Men något var fel. Till en början var det mest en längtan som hon inte förstod sig på.

I de yngre tonåren började hon förstå vad det handlade om och från ungefär 20-25 års ålder och fram till 40 blev tillvaron mer och mer outhärdlig då hon tvingade sig själv till att leva i en manlig identitet medan hon ville leva som den kvinna hon kände sig som. Den manliga identiteten upplevde hon att samhället förväntade sig av henne.

Till slut brast hela tillvaron för henne och hon hamnade i missbruk och ett djupt träsk av tvångstankar, tvångshandlingar och ångest. Åren gick och hon slet varje dag för att

komma på fötter. Det var inte förrän hon blev inlagd på psykiatriska akuten efter att ha försökt begå självmord som hjälpen började vända.

Idag är Milla en betydligt mer välmående kvinna som är ute och föreläser om sin resa för att hjälpa andra. Hon gör detta bredvid sitt heltidsarbete inom elektromagnetism på ett stort företag, där hon är Milla för alla kollegor.

Läs om Millas resa och låt dig beröras.